På en dryg månad har jag skrivit en bok om sociala medier – nu återstår bara en enda intervju – den med Isabella Löwengrip, aka Blondinbella, på onsdag efter påskhelgen.
Ofattbart fri och lättad över att detta nu är gjort (vilket åter också ger mig tid att blogga) lyssnar jag på P1:s Lördagsintervju med en av Sveriges skickligaste intervjuare Thomas Ramberg.
Jag får höra Pressombudsmannen Yrsa Stenius argumentera för sitt krav att ingen debatt ska få förekomma om hennes beslut att fälla Expressen för publiceringen av Jan Guillous samröre med KGB.
Trots den otroliga storm som varit om hennes minst sagt kontroversiella beslut står ingenting på PO/PO:ns ofattbart trista hemsida. Och så ska det vara, enligt Stenius. INGEN får debattera HENNES beslut innan Pressens Opinionsnämnd sagt sitt. Sådana Är Reglerna.
Yrsa Stenius har ju uttryckligen sagt att hon gillar den fina filosofiska inställningen från president Kekkonens Finland. I gränslandet till den väldiga ryska björnen tiger man eller tänker sig för noga innan man talar. Därmed har hon ju också visat en fördomsfri och pragmatisk inställning till censur som hon nu tycks ha överfört till PO och svenska förhållanden.
Jag tycker det var en omdömeslöshet och en tragedi överhuvudtaget att utnämna Yrsa Stenius till PO. Hon har ingen känsla för nyheter, hon är absolut tondöv när det handlar om att kvällstidningar måste testa gränser. Hon är de fina salongernas publicist, där inga fönster öppnats på lång tid och luften stannar unken och skämd.
Expressen gör helt rätt i att nu bojkotta PO så länge Stenius sitter kvar. Pressens Opinionsnämnd är redan som den är idag tandlös. Ska den då använda sina få tänder att bita en tidning som faktiskt vågat granska och avslöja en betydande journalistisk makthavare och där ju till och med Jan Guillou erkänt att Expressen haft rätt i sina fakta.
Det är inte scoopet i sig som Yrsa Stenius fäller säger hon till Ramberg, det är ”presentationen”. För stor stil alltså, för braskande rubriker. Jösses…
Jag tycker Tidningsutgivarna och Journalistförbundet borde gå samman i ett enigt beslut: ”Om inte Yrsa Stenius avgår frivilligt nu, så lyfter vi ut henne”. Frågan handlar inte om att begränsa PO:s rätt att ta kontroversiella beslut. Den handlar bara om att erkänna sitt eget dåliga omdöme: Att totalt fel person tillsatts på posten.
Om hon inte själv har vett att avgå bör hon lyftas ut med gaffeltruck om det så ska behövas.
Sedan är det dags att föra en meningsfull diskussion om hur press och radio/TV:s etiska regler skulle kunna moderniseras och anpassas till ett 2000-tal där sociala medier utvecklas explosionsartat och där det också finns en undervegetation av skvaller och nätmobbing. Positivt och negativt påverkar detta media dramatiskt. Vilken sorts Opinionsnämnd kräver det i vår tid?
Varje sådan diskussion är ju tyvärr omöjlig att föra så länge Yrsa Stenius kvarstår som PO.
/Paul Ronge
Andra skriver intressant om pressetik och politik.
Uppdatering 1: DN refererar Lördagsintervjun och konstaterar att Stenius står på sig.
Uppdatering 2: Alltid läsvärde ”Signerat Kjellberg” kommenterar mitt inlägg.
Uppdatering 3: Även Gävlemedia revolterar mot Stenius.
För mycket ” sitta vid samma dukade bord och dricka årgångsviner” än att se skillnaden med proffessionalism och privatliv. Illa för oss alla.
Sverige är en liten ankdamm, där inte ens ankorna får plats.
Glad Påsk
Helt enig med dig, har tidigare skrivit om Yrsa Steius på medievarlden.se, http://korta.nu/c2b0 , och på samesamebutdifferent.se, http://samesamebutdifferent.se/2010/03/19/stenius-skulle-aldrig-ha-blivit-po/ . Självklart borde hon aldrig ha utsetts till PO med tanke på vad man redan visste om henne. Och hon borde, när hon fick frågan, aldrig ha tackat ja!
Ramona: Sitta vid samma dukade bord är ingen bra förutsättning för en kritisk granskning av också journalistiska makthavare, du har så rätt!
Robert: Parterna som tillsätter PO skulle ha lyssnat på dig, nu krymper de faktiskt i takt med Yrsa Stenius. Oerhört omdömeslöst att tillsätta en sådan person på en post som kräver så gott omdöme och där förtroendet finns till låns och måste förtjänas.
Enligt Yrsa Stenius är det viktigaste att inte rubba förtroendet för PO. Hennes inställning är självklart att den nuvarande ordningen inte ska ändras. Enligt min mening är det hög tid att granska och ifrågasätta pressens opinionsnämnd och hela den s.k rättsstruktur som media själva byggt upp runt sitt skrå i akt och mening som en självreglerande instans.Den har för länge sedan noll förtroende hos mig, liksom Yrsa Stenius. På vilka meriter har hon tjänsten??
Med vilken rätt uttalar Stenius sig i media innan ärendet är avklarat? Herregud vilken guldsits både hon och Guillou har. Tänker på vanlig dödliga som haft med PO att göra. Får dom höra något om sitt fall i media innan ärendet är avgjort? Nej, nej och åter nej. Äckligt är bara förnamnet. Instämmer i frågan om vilka meriter hon har för posten. Räcker det med att vara inne i smeten? Tydlligen i hennes fall.
Håller helt med att PO/PON behöver diskuteras. Men vill du lyfta ut Stenius måste du komma med tyngre argument än att hon saknar känsla för nyheter. Jag tycker hon försvarade PO-funktionen mkt bra i lördagsintervjun. Hon vill gärna debattera beslutet men först när PON kommit med sitt utslag.
Tack för synpunkter Ola!
När jag skriver att Stenius saknar nyhetskänsla så är det en avgörande egenskap för en PO, för att de pressetiska reglerna ska kunna tolkas så de inger respekt.Den känslan hade exempelvis Jigenius och Stenholm.
När det gäller hennes bristande omdöme i tolkningen av pressetiken kunde jag ha hänvisat till att hon tyckte det var fel att publicera Muhammedteckningarna, hennes uttalanden mot Alex Schulmans bloggande på Aftonbladet som var rent personligt tyckande och jag kunde lagt in citat som visar att hon tycker Finlands förmåga att hålla tand för tunga i närheten av den stora ryska björnen var viktiga lärdomar (en självcensurerande och hukande inställning som kommer igen i att fällningen av Expressen gäller typsnitt och rubrikstorlekar på Guillouavslöjandet).
”Gaffeltruck” kan tyckas vara ett hårt ordval, men Stenius gjorde ju klart i Lördagsintervjun att hon till varje pris tänker sitta kvar.
När det gäller Lördagsintervjun tycker vi olika. Jag tycker hon försvarade PO-funktionen uselt, med dåliga sakargument och i en gnälligt självömkande ton.
Hade jag medietränat henne för det tillfället så hade jag frivilligt bett att få lämna tillbaka pengarna, så uselt var det.