Medieträning, medierådgivning och krishantering

13 procent visste vad de gjorde

Paul Ronge, 16 september 2014, 07:50 visad 5 404 gånger 10 kommentarer

Fem myror är fler än fyra elefanter och 87 procent är fler än 13.

Valresultatet visar att alla demokratiska partier blev förlorare, den enda vinnaren i valet är SD som fördubblades i riksdagen till 13 procent. Moderaterna och Alliansen blev av med sin mest framgånga ledningsduo någonsin, då både Fredrik Reinfeldt och Anders Borg avgår. F! kom inte in i riksdagen, en jättebesvikelse för alla Gudrun Schymans anhängare.

Stefan Löfven får en mardrömsstart för sin nya regering. Det rödgröna blocket fick ungefär samma siffror som i förra valet. Man kan inte säga att väljarna valde vänster, och de rödgröna kunde inte bilda en majoritetsregering ens med Vänsterpartiet. Löfven gjorde sig dessutom till ovän med vänsterledaren Jonas Sjöstedt genom att nobba V plats i regeringen, utan diskussion och de piruetter och det psykologiska handlag som krävs i politiken. Det är inte som i fackliga förhandlingar där tunga LO-basar kan peka med hela handen.

Nu vill Löfven prata med Centern och Folkpartiet för att bredda regeringsunderlaget. Helt klart kommer de båda allianspartierna, blåslagna med fläskläppar efter detta val, att nobba allt regeringssamarbete. Jag tror samtliga Allianspartier kommer att göra livet så surt som det går för Socialdemokraterna åtminstone året ut. Moderaterna kommer dessutom att vara ganska lamslagna under jakten på Reinfeldts efterträdare.

Så väljarnas signal är egentligen en enda – en kraftfull förändring av den politiska kartan – SD:s dubblering. SD blir under alla förhållanden en vågmästare.

Återstår då frågan: Måste man inte anpassa sig till det? Är det inte odemokratiskt att försöka blocka SD från inflytande? Vad gjorde de demokratiska partierna för fel eftersom SD kunde växa så?

Vi ser hur det går där SD:s systerpartier  Europa inkluderas. I Norge, Ungern och Ukraina där de sitter i regering. I Danmark där de styrt politiken i kraftigt invandrarfientlig riktning. I Frankrike där Marine Le Pen kan bli presidentkandidat mot UMP. I England där Ukip fått regeringen att tvångsdeportera romer.  Där fascistiska och rasistiska partier inkluderas och behandlas som vanliga partier leder det till främlingsfientlig politik.

Jag tycker det är helt meningslöst för de andra partierna att skuldbelägga sig. Att påstå att det skulle vara Alliansens och Moderaternas fel att SD växte för att de ”ökat klassklyftorna” och skapat oro bland utsatta människor, tror jag är en direkt felaktig analys. De 13 procent som röstade på Jimmie Åkesson visste vad de gjorde. Att överlägset patroniserande prata om dem som mindre vetande, obildade och okunniga är kontraproduktivt. Det finns ingen anledning att kalla alla av dem rasister, men de är definitivt i olika grad egoister. De förenas av att de vill stoppa invandringen, även asylinvandringen, som är den som mest handlar om att hjälpa människor som kommer från brinnande krigshärdar.

Men de är 13 procent och vi andra är 87 procent. Jimmie Åkesson försöker säga att det är ”odemokratiskt” att förvägra dem inflytande. Det är det inte alls. Vänsterpartiet var, under Gudrun Schyman, uppe i siffror som SD, men fick ändå finna sig i att vara ett stödparti utan inflytande. Demokrati är att majoriteten bestämmer.

Reinfeldt klarade att under hela sin regeringsperiod ge SD noll inflytande. Löfven har lovat samma sak, fast det nu blir mycket svårare.

Det intressanta är att om SD på allvar försöker utnyttja sin vågmästarroll, för att tvinga på majoriteten minoritetens politiska linje, blir det regeringskris. Då blir det nyval.

Förhoppningsvis leder det svajiga parlamentariska läget, när känslorna har lagt sig och eventuella partiledarbyten skett, till att det  ändå på sikt kan bli ett samarbete över blockgränsen.

Andra skriver intressant om valet.

Paul Ronge

  • Facebook
  • TwitThis
  • del.icio.us
  • Pusha
  • Bloggy
  • Google
  • LinkedIn
  • Maila artikeln!
  • Skriv ut artikeln!

10 kommentarer till “13 procent visste vad de gjorde”

|
  1. Jan Ericsson skriver:

    Jag tror att Mona Sahlin har en poäng i valvakan.
    Politikerna i alla andra partier måste lyssna mer på väljarna från SD och mindre på partiledaren. Det går uppenbarligen inte att sopa problemen som faktiskt finns under mattan utan att folk reagerar.
    Vill vi att SD ska bli ännu större i nästa val kan vi ju låtsas som om inget hänt i det här valet.

    Jag hoppas att Stefan Löfven breddar sina förhandlingar till att omfatta hela alliansen vilket borde ge ungefär 77% av rösterna.
    Hoppas politikerna kan enas före landets bästa, men det lär ju inte hända.

  2. Lars V skriver:

    Hej

    Jag har svårt att se vad som är odemokratiskt med SD. Någon som läser partitoppens tankar och vet att de förbereder en stor konspiration mot hela världen? Vi har reglerad invandring och det måste vara tillåtet att ha alla möjliga åsikter om volymerna, från 0 till oändligheten, på samma sätt som det är socialt och politiskt accepterat att argumentera för såväl höjda som sänkta skatter.

    SD:s officiella linje är ju att Sverige ska bli ett genomsnittligt europeiskt land med avseende på immigration. Om det gör dem odemokratiska måste det rimligen innebära att i princip hela Europa är odemokratiskt. Menar ni som kallar SD odemokratiska verkligen det? Jag tror ni får svårt att övertyga väljarna om den tolkningen vilket i förlängningen, som vanligt, bara gynnar SD.

  3. [...] Uppdatering: Paul Ronge kommer till ungefär liknande slutsats. [...]

  4. Paul Ronge skriver:

    Jan: Jag tycker som du: Problem får inte sopas under mattan. Men kärnfrågan är att människor som flyr hit från brinnande krig måste få asyl och hjälpas här. Det tycker inte SD och där är de och deras väljare i minoritet.
    Lars V: tack för inlägg. SD är sprunget ur nazismen och vitmakt-rörelsen. Om du anser att de är ett demokratiskt parti idag är det din åsikt som jag är tveksam till (alltför många avslöjas som rasister, anonyma hetsare på Internet osv), men ändå respekterar. Min poäng är att SD är en minoritet, de flesta väljare vill hjälpa flyktingar som kommer hit. Demokrati betyder ju majoritetsstyre. Och 87 procent är fler än 13 procent. Jag vill inte ge dem en millimeter av politiskt inflytande och högaktar Reinfeldt för att han lyckades hålla dem utanför.

  5. Lars V skriver:

    Paul, vad är karenstiden för ett parti med ”tveksam bakgrund” innan de kan kallas ”demokratiskt” för dig? VPK var ju definitivt tveksamt på 70-talet och det var inte förrän efter murens fall de tog bort K:t (till många medlemmars förtret). Lars Ohly kallade sig kommunist in på förra mandatperioden (om jag minns rätt). VPK kunde ändå förhandla med S och fick bara något tiotal år efter murens fall fick V en formaliserad roll i samarbetet med S. Förmodligen finns det fortfarande gott om medlemmar i V som kallar sig kommunister, åtminstone mellan skål och vägg.

    S – säger bara rasbiologi och tvångssteriliseringar ändra fram till 70-talet. Eller myrdalarna.

    M – historia är så snårig att det är svårt att peka ut enskilda men med rätt glasögon på kan man säkert hitta allt möjligt där, särskilt före första världskriget.

    Osv.

    Vilken måttstock använder du när du avgörs partiers grad av ”demokratiskhet”?

    Vänliga hälsningar

  6. Paul Ronge skriver:

    Lars V: Järnrörsskandalen är relativt färsk med SD-toppar som skriker ”bebbe” och ”hora” och det rasistiska anonyma näthatet som nu tvingat ett antal sd-politiker att avgå är ju direkt dagsfärskt. Jag har helt enkelt inte förtroende för att SD är ett demokratiskt parti. Framför allt vilar partiet i en brun gyttja även om Åkesson mycket skickligt försöker undvika att den stänker på hans välpolerade skor. Allt handlar om förtroende. Jag har inget som helst förtroende för att SD är rumsrent, eller ens kommer att kunna bli det i framtiden. Ideologin stammar ur nazismen, fascismen och vit makt-rörelsen. Den är främlingsfientlig, omänsklig, otroligt trångsynt och egoistisk. Du och jag tycker olika och det får vi leva med. Du argumenterar i alla fall på ett logiskt och sakligt sätt och det ska du ha all respekt för.

  7. Lars V skriver:

    Jag förstår precis vad du menar. Jag är bara inte övertygad om att du använder samma måttstock för framförallt V. Det är väl tex en årligen återkommande nyhet att relativt högt uppsatta V-medlemmar är engagerade i Svensk-Kubanskaföreningen och tycker Kuba är mer demokratiskt än tex Sverige men framförallt mer demokratiskt än USA. Och dessa brukar inte uteslutas.

    http://www.expressen.se/ledare/eric-erfors/eric-erfors-vansterns-kubasvek/

    https://www.google.se/search?q=v%C3%A4nsterpartiet+svensk+kubanska+f%C3%B6reningen

    Sammanfattningsvis är min uppfattning att sex partier i riksdagen är rena i sin inställning till demokrati (om man använder mainstreamuppfattningen i Sverige – som jag förvisso inte delar) och mänskliga rättigheter (återigen samma reservation) och ev historiska skulder är så långt tillbaka att de inte längre kan lastas för dem.

    Återstår V och SD och där känner jag mig rätt säker när jag säger att V har mindre respekt för demokrati och mänskliga rättigheter än SD. Det betyder inte att SD är bra, utan att det finns grader i helvetet och V ligger värre till. Det finns tex sannolikt ett stort latent stöd för RF inom V/Ung vänster och det verkar accepterat så länge det är diskret. Motsvarande inom SD vore väl sympatier för SvP eller SMR och där är jag rätt övertygad om att de skulle åka ut direkt (kanske inte pga genuin övertygelse utan kanske snarare som preventiv krishantering, men effekten är i alla fall densamma).

    Löfvén (och alla tidigare S-ledare) verkar ju dela min uppfattning. V är en olämplig samarbetspartner.

  8. Paul Ronge skriver:

    Lars V: Kålsuparretoriken fungerar inte gentemot mig. Jag har ingen koppling till V, har aldrig haft. Jag låg för nära 40 år sedan MYCKET längre till vänster än dem – släppte all sådan politisk koppling 1976. Du verkar helt tillfreds med det SD givit uttryck för och jag tycker det är en brun sörja. Vi kommer inte att kunna enas och jag släpper diskussionen här. Tror vi båda har kört vår respektive argumentation i botten.

  9. Om nu Alliansregeringen varit så förträfflig då hade den fått ökat stöd. Väljaren har rätt. Kanske Alliansregeringe gjorde några små fel jag begär inte att alla vill se alla brister men någon liten brist kanske har den haft som väljarna inte gillade.

    Att arbetslösheten ökade med närmare 200.000 personer långtidsarbetslösheten har ökat, människor som får familjerna sönderslagna därför att arbetslöshetsförsäkringen är svag och sjukförsäkringen urholkas. Tågen går inte i tid de gör som Moderaterna spårar ur.

    Urbaniseringen har ökat, brist på bostäder, offentlig sektor har hemsökts av lycksökare. Centraliseringen har aldrig varit så stark inom ekonomi, makt befolkning och infrastruktur som de senaste 10 åren. (Sedan har vi en utomordentligt stark ekonomi statskassan svämmar över av pengar. Man lånar 87 miljarder på kapitalmarknaden för att kunna sänka skatten, sedan skall vi supa och snusa ihop till ökade försvarskostnader, inköp av Nya JAS är inte finansierade inte heller de sk snabbspåren utan man tror man kan med hjälp av att pungslå kommuner och län samt koncentrera befolkningen till orter runt banan få ekonomi. Sådant kallade vi i banken för underskottsekonomi numera kallas det Ebberöds bank..)

    Ja en stark budget (papperstiger) på papperet. Men lägger man till de människor som hamnat utanför gemenskapen i arbetslivet då är är budgeten förbannat svag det behöver Einsteing för att kunna se. Det är bara åka in till staden och prata med de olyckliga dem blöder mitt hjärta för. Nu vet jag hur hur många tänker vägledda av Ullenhag en av de stora tänkarna. Han säger att invandringen tjänar vi pengar på det kan nog vara sant men med samma ekonomiska logik då måste man tjäna ohyggligt med pengar på arbetslösheten de kommer i sinom tid i arbete och betalar skatt det är därför man inte gjort något åt den fler arbetslösa lönsammare statskassa.

    Jag vet varför SD gick fram tre huvudgrupper gick till dem inte för deras invandrarpolitik utan för de sätter sista hoppet till dem, de sjuka, de pensionerade, och de arbetslösa samt det glömda folket på landsbygden Sveriges Amishfolk. Åkesson har byggt en arme de andra partierna strider med klubba och pilbåge.

    Se statsbudgeten som den är 85% av volymen och åtgärderna är vi överens om från vänster till höger sedan finns det kvar några symbolfrågor det kvittar vilken riktning de tar så går inte riket under. Men med kloka och blocköverskridande åtgärder bygger vi Sverige starkt.

    Ja så problemet SD tja det är bara och välja vill vi ha ett ännu mer omöjligt läge i Riksdagen med kanske 30% SD ja det kanske är det bästa för att få skräna på gatorna eller kanske man skall även förhandla med dem? Visst välj väg. Domen av väljarna kan bli hård vid nyval då utplånas tre partier gissa vilka.? Två partier blir svaga och ett blir starkt. Som sagt välj själva.

    Vi kan göra som Jehovas vittnen tacka nej till blodtransfusion och dö eller så be om förlåtelse efteråt för att vi tillfördes lite livgivande näring. Herr Fd landshövding och gammal vän välj själv.

|

Skriv en kommentar