I Sverige säger vi: ”Döm inte hunden efter håren”, i England: ”Don’t judge the book by the cover”. Det här är en riktig långläsning i Bulletin (ni vet det kontroversiella medieprojektet som skandaliserades ordentligt av maktkamper för några år sedan). Jag ställde upp med viss tvekan och det blev en riktigt intressant exposé över fenomenet Greta Thunblad. Bakom betalvägg, men jag fick löfte att publicera texten in extenso. Så här kommer den!
”Över sju år har gått sedan Greta Thunberg inledde den skolstrejk för klimatet som på kort tid gjorde henne världsberömd, en berömmelse som kulminerade när hon på FN:s klimatmöte i New York gick till frontal-angrepp mot de församlade världsledarna i det så kallade ”How dare you”-talet i september 2019.
När Covid-pandemin bröt ut följande år hamnade klimatfårgan i skymundan, och många förväntade sig att Greta Thunberg skulle försvinna från offentligheten, som plötsligt uppblossande viral-kändisar brukar.
Men idag är hon fortfarande i rampljuset, som ett återkommande ämne på president Trumps pressträffar och fortsatt föremål för rubriker i världspressen – numera främst för sin pro-palestinska aktivism.
Varför pratar vi fortfarande om Greta Thunberg? Hur har hon lyckas hålla sig kvar i det mediala rampljuset som en slags ”aktivist-kändis”? Finns det någon röd tråd i hennes aktivism, från klimatet över samebyar till Palestina? Vad ger hon uttryck för i sin aktivism och retorik?
Bulletin har pratat om fenomenet Greta Thunberg med tre experter från olika områden, med tre sinsemellan olika perspektiv – PR-experten Paul Ronge, kommunikationsexperten Agnela Ahola och litteraturvetaren Johan Lundberg – utifrån tre av Gretas texter och tal: Hennes första debattartikel i Svenska Dagbladet, hennes ”How dare you”-tal på FN:s klimatmöte, och hennes senaste tal under en pressträff på Sergels Torg.
”Den största krisen i människans historia”
Våren 2018 utsågs vinnarna i Svenska Dagbladets debatttävling för tonåringar ”Klimattävlingen”. På första plats kom 14-åriga Alice Heiman, som föreslog åtgärder som att ”skärpa reglerna kring utsläpp och sätta ett pris på koldioxidutsläpp” och att minska användningen av plast i en debattartikel.
Pristagaren Elvira Silver, 17, var mer specifik sin debattartikel, där hon argumenterade för vegansk skolmat och mot ”köttnormen” genom beräkningar av koldioxidutsläppen för de olika måltiderna.
Den tredje pristagarens debattartikel skilde sig från de övriga. Den tog inte upp någon specifik fråga, gav inga konkreta förslag och argumenterade i betydligt mindre utsträckning. Istället fokuserade 15-åriga pristagaren Greta Thunberg på sig själv och sina känslor inför klimatförändringar.
”Jag vill känna mig trygg. När jag går hem ensam på kvällen. När jag sitter på tunnelbanan. När jag sover på natten. Men jag känner mig inte trygg” inledde hon och fortsatte: ”För hur skulle jag kunna känna mig trygg när jag vet att vi befinner oss i den största krisen i människans historia? När jag vet att om vi inte agerar nu så är allt snart försent?”
Gretas krönika fick nöja sig med en delad silverplacering i själva tävlingen, men enligt SvD var artikeln sajtens mest delade under publiceringsdygnet – en föraning om det globala berömmelse som skulle följa på hennes skolstrejk bara månader senare.
”Använder sig själv på ett sätt som ändå blir trovärdigt”
Så vad skilde Greta Thunbergs debattartikel från de övriga två pristagarna? PR-experten Paul Ronge säger till Bulletin att ”hon på ett mycket tydligare och kraftfullt sätt sätter sig själv som exempel: Hur kommer världen att se ut när jag blir hundra år?”.
– Hon har ett långt perspektiv, och driver genom hela uppsatsen tesen att hennes generation kommer att få städa upp efter våra generationer. Det är en väldigt tydlig retorik. Där finns det ett etos.
– Hon använder sig själv på ett sätt som ändå blir trovärdigt. Man kan tycka att hon har rätt eller att hon har fel, att det är klimatalarmism och att det inte är så farligt som hon vill påstå. Men man kan inte ta ifrån henne vinkeln.
– Den är väldigt tydlig, den kommer ju definiera henne i hela hennes världsberömmelse som blir kring hennes miljöengagemang. Som naturligtvis är kontroversiellt eftersom hon avstår skola och skolstrejkar.
”En ung röst med vuxenvärldens allvar”
Enligt Angela Ahola skiljer sig Gretas text från de andra, mer traditionella debattinläggen ”inte primärt i sakfrågan utan i skillnaden i att Greta mer ropar till samvete och nöd.”
”Det gör att vi känner hennes budskap, inte bara förstår. Hon använder trovärdighet och fakta, men hennes största kraft ligger i känslan hon förmedlar, som är navet i hennes kommunikation” fortsätter hon.
”Hennes språk är kortfattat och direkt, ofta i korta satser som får tyngd och upprepar nyckelpoänger. Enkelheten i språket och den känslomässiga intensiteten gör budskapet lätt att förstå.”
”Hennes röst är personlig, kanske till och med naiv i formen men precis så dramatisk i sitt krav som det behöver vara. En ung röst med vuxenvärldens allvar. Det skapar en kognitiv dissonans som får oss att stanna upp.”
”Hennes ’publikupplevelse’ är därför mindre argumentativ och mer existentiell, ett rop mer än en redogörelse, som tränger igenom bruset där rationell argumentation ibland misslyckas.”
”Knyter an till hela den marxistiska traditionen”
Johan Lundberg menar å sin sida att Greta – i såväl debuten som i följande tal och texter – ”använder mycket hyperboler, det vill säga överdrifter.”
– ”Vi står på randen till undergång, det är den största krisen i mänsklighetens historia.” Man kan utifrån ett litteraturhistoriskt perspektiv dra paralleller bakåt i tiden till Savonarola (predikant och republiken Florens inoficiella ledare på 1400-talet) till exempel, och hans domedagsprofetior.
– Hon knyter an till hela den marxistiska traditionen också, genom att tala i någon annans intresse, eller i hennes fall hela mänsklighetens intresse. Liksom den marxistiska idén om falskt medvetande: ”Folk förstår inte sitt eget bästa, de förstår inte vart vi är på väg, men jag ska tala om det, jag företräder de här människorna.”
– I den marxistiska traditionen finns undergångsvisionen också. Det är ragnarök, och någonting som kommer att födas ur den värld som går under. Man företräder framtiden, det är också väldigt centralt, att man ska kunna se sina barnbarn i ögonen och tala om att jag stod på rätt sida.
”How dare you!”
Efter att hon blivit pristagare i SvD:s tävling inledde Greta Thunberg samma höst sin skolstrejk för klimatet som fick stor medial uppmärksamhet, inledningsvis i Sverige men inom kort även internationellt.
Redan i december 2018 talade Greta på FN:s klimatkonferens i Katowice i Polen. Men hennes mest kända tal höll hon på FN:s klimatmöte i New York i september 2019, dit hon tagit sig genom att segla från Plymoth i Storbritannien.
Gretas tal fick stor uppmärksamhet, då hon gick till frontalangrepp mot de församlade världsledarna. ”Det här är helt fel” inledde hon talet och fortsatte:
– Jag borde inte vara här uppe. Jag borde vara tillbaka i skolan på andra sidan havet. Ändå kommer ni alla till oss unga för hopp? Hur vågar ni! Ni har stulit mina drömmar och min barndom med era tomma ord.
– Och ändå är jag en av de lyckligt lottade. Människor lider. Människor dör. Hela ekosystem kollapsar. Vi står inför början av en massutrotning. Och allt ni kan tala om är pengar och sagor om evig ekonomisk tillväxt
”En smäll på fingrarna mot alla dessa ledare”
– Hon markerar att hon inte vill användas för greenwashing av olika världsledare. Det är en smäll på fingrarna mot alla dessa ledare som gillar att ta selfies med henne, och på det viset få en sorts… varumärkes-snyltande brukar man prata om, säger Paul Ronge.
– Men så får de en käftsmäll tillbaka: Hur vågar ni, hur understår ni er och så vidare. Det gör det tydligt att det är ingen PR -kampanj. Hon är inte bra på att utvidga sympatin och vinna anhängare.
– Hon är antingen usel på det eller så är hon inte intresserad av det. Hon skulle i ett sånt där läge kunna åka omkring och ställa olika krav gentemot olika ledare och visa att de här gör det och det är ett framsteg.
– Hon skulle kunna vara en sorts kringresande ambassadörer miljöpolitik, en opinionsbildare för en speciell fråga, som andra varit. Men hon gjorde inte det, utan sade fuck you till allihopa.
”Greta aktiverar vår moraliska kompass”
”När Greta säger ’How dare you!’ är det inte en faktauppgift (logos) eller en sorts meritförteckning (ethos)” skriver Angela Ahila och fortsätter: ”Det är ett känslouttryck (pathos) – ett moraliskt rop, något som väcker känslor hos oss.”
”Hon aktiverar vår moraliska kompass, och väcker oss från vårt kollektiva och utbredda ’diffusion of responsibility’, som innebär att ju fler som är inblandade, desto mer tror vi att någon annan kommer att göra något, och att vi själva slipper.”
Samtidigt menar Aloha att hon ”aktiverar starka moraliska känslor – särskilt skuld och skam. Hon talar i termer av ’rätt och fel’, inte ’mer eller mindre’. Det väcker försvarmekanismer hos dem som upplever att hon indirekt säger: ’Du är en del av problemet.’ De upplever hennes moral som ett hot mot den egna självbilden”
”För vissa är klimatfrågan kopplad till ekonomiska och politiska värderingar. Om man till exempel identifierar sig starkt med industriell utveckling, konsumtion eller personlig frihet, kan Gretas budskap kännas som en attack på livsstilen och det egna jaget. Därför blir reaktionen inte rationell, utan emotionell: ilska väcks som skydd mot känslan av att ens världsbild hotas.”
”Det gäller även de som känner sig avvisade av hur hon anses bryter mot normen för hur unga kvinnor ’ska’ kommunicera. Hon är inte sinnebilden av en ja-sägande, leende och mindre auktoritär person. Istället visar hon ilska, frustration och tillrättavisar vuxenvärlden. Hon tar plats utan att be om ursäkt – och det triggar vissa. Tyvärr.”
”Det blir mer och mer dogmatiskt”
– En tankefigur som präglar alla de här tre texterna, är att jaget är den som har sett sanningen och som ingen lyssnar på. Det kan man i sin tur relatera till en svartvit världsbild som kommer fram i alla tre texterna. Kanske mer i de två sista. Det blir mer och mer dogmatiskt, säger Johan Lundberg.
Så du tycker att det finns en utveckling mot en renodling av den här tendensen?
– Ja, det tycker jag. Och motsättningen, den som har skådat sanningen och de som man vänder sig till, som är okunniga eller oupplysta. Eller egentligen vänder man sig inte till dem, men det är väl ett retoriskt grepp att ändå få det att framstå som att man gör det.
– Politiker hör också till de som inte har skådat sanningen. De lyssnar inte till oss, de gör ingenting, de sviker, ljuger. Och idén om att vi befinner oss i ett läge av massutrotning. Ingen gör det som måste göras för att förhindra undergången, massutrotningen.
Var kan man placera henne i en västerländsk idétradition?
– Det klander som hon riktar mot politikerna för att dessa inte är beredd att göra de uppoffringar som krävs, hör ju samman med romantiken i allra högsta grad, att den här tekniska utvecklingen har gått så pass lång, och att välståndet i grunden inte skänkt människorna något större mått av lycka heller
”Jag skulle kunna prata om”
Kort efter att Hamas och andra terrorgruppers terrorattack mot Israel den 7 oktober 2023 och Gazakrigets inledning gick Greta Thunberg ut med sitt stöd till Palestina, och blev snabbt en av de mest omskrivna pro-palestinska aktivisterna globalt.
Även den här gången begav sig Greta ut på omskrivna selgatser, liksom hon gjorde inför klimatmötet 2019. Den här gången handlade det om aktivistiska seglatser till Gaza, där hon deltog i två stycken, i juli och i oktober i år,
Den mest omskrivna blev den senaste och mest omfattande, då Greta och omkring 450 aktivister greps av IDF den 1 oktober och fördes till Ketziotfängelset i Negevöknen. Hon släpptes den 6 oktober, och vid hemkomsten till Sverige höll Greta och andra frisläppta svenska aktivister en pressträff på Sergels Torg där de anklagade israeliska myndigheter för bland bland annat för övergrepp och tortyr mot dem under tiden i fångeskap.
Mikrofonen delas mellan aktivisterna, och när det blir Gretas tur håller hon ett tal i en retoriskt genomtänkt stil som liknar hennes tidigare, exempelvis med sitt bruk av upprepningar. ”Det finns inget som biter” är en fras som upprepas, men framförallt ”jag skulle kunna prata om”, en fras som – med variationer – blir central i talet och inleder en rad anklagelser mot Israel.
– Jag skulle också kunna prata om de extrema fysiska övergreppen och den tortyr som vi utsattes för i fängelse. Jag skulle kunna prata om de många bombningar som våra båtar attackerades med på vår väg till Gaza. Jag skulle kunna ta fram en telefon här och visa alla otaliga bilder som vi ser dygnet runt på huvudlösa barn, säger hon bland annat.
”Här är hon en politisk röst bland andra”
Paul Ronge menar att Gretas pro-palestinska aktivism saknar den tyngd hon haft i sin tidigare klimataktivism.
– Här är hon en politisk röst bland andra. Hon kan inte ta avsats i sin ålder. Hon kan inte ta avsats i någon erfarenhet. Och det som blir absolut mest ifrågasatt är när hon säger att de har varit utsatta för extrema fysiska övergrepp och tortyr. För det har ju väckt frågor.
– Vilken sorts tortyr? Kan du visa märken? Kan du ge exempel? Det har blivit ifrågasatt ganska hårt. Och värre ändå är att hon säger det i samband med att hon pratar om huvudlösa barn, om människor som blivit lemlästade i Palestina. Men hon talar inte ett dugg om de som blev lemlästade den 7 oktober.
Så du ser en avgörande skillnad i det tidigare miljöengagemanget och Palestina-engagemanget?
– Ja, hon börjar på ruta ett, där hon inte kan ta någon som helst avstamp från sig själv. Utan hon tar ett avstamp som i grunden inte är starkare eller svagare än om hon varit en riksdagsman för Vänsterpartiet.
Men om jag ska vara ”Gretas advokat” : I början så pratade hon om sig själv och hur hon reagerar på klimathotet. Och i Palestina -engagemanget pratar hon också om hur hon reagerar på det hon tar del av. Finns det inte en kontinuitet där?
– Det tycker inte jag riktigt. I det första fallet blir det tyngre, för där säger hon att jag reagerar för att jag kommer att få betala för era misstag. Och det är ju någonting som rätt många klimataktivister säger, att det vi gör nu kommer att skada mina barnbarn.
– Det blir för mig mycket mycket tyngre än att man säger att jag reagerar på det jag ser i tidningarna eller på tv. Det kan ju vem som helst göra. Det särskiljer inte Greta, det ger inte henne en speciell position.
Bulletin kommer inom kort publicera en längre intervju med Paul Ronge om Greta Thunbergs pro-palestinska aktivism.”
Texten ovan är skriven av Johannes Nilsson.
Paul Ronge