Skandalen i Tillväxtverket – krishantering som haveri

Idag meddelar näringsminister Annie Lööf (C) att hon tänker ”ta i med hårdhandskarna” efter DN:s Mattias Carlssons avslöjanden av Tillväxtverkets feta internrepresentation och vidlyftigheter för mångmiljonbelopp på skattebetalarnas bekostnad.

I nästa vecka sker ministerns möte med Generaldirektör Christina Lugnet. Det är ingen vågad gissning att hon får lämna sin post. Skandalen är nog vid det här laget närmast omöjlig att reparera.

På Twitter och i bloggar har diskussionens vågor gått höga. Ett mycket intressant och relevant inlägg kom från sociala medier-veteranen Christina Stielli, @Stielli,  som på stående fot sa upp sitt uppdrag som egenföretagande ambassadör för Tillväxtverket. ”Jag trodde ni stod på min sida”, bloggar hon. En annan fråga: Hur trodde Lugnet och Tillväxtverket att de skulle komma undan? Så länge det finns riktig undersökande journalistik (jag instämmer i Andreas Ekströms hyllning av detta scoop) och en offentlighetsprincip så riskerar myndigheter och verk att ställas till svars. Och om man inte har ett riktigt bra svar på varför skattebetalares miljoner ska läggas på vin, lyxmiddagar, spa och slottsvistelser (och på vilket sätt dessa excesser gynnar ett bättre företagsklimatet för hårt arbetande egenföretagare) så kanske den enkla slutsatsen bör vara: Då gör vi det inte, vi avstår!

Gör man duktigt fel så får det konsekvenser. Se på Röda Korset som fortfarande lider av förtroendekrisen efter Johan Donners förskingring och den valhänta krishanteringen.

Låt oss då se på krishanteringen hittills. För Dagens Opinion berättar kommunikationschefen Cecilia Werner Kastensson att hon och hennes chef Lugnet ”suttit i telefon sedan halv sex i morse”. Tydligen förväntas vi böja våra huvuden i stum beundran inför denna febrila mediehantering. Och samtidigt avslöjar hon glatt att de har tre PR-byråer kontrakterade, men inte använder någon av dem i krishanteringen! På reporterns fråga hur krishanteringen gått, svarar Werner Kastensson: ”Vi har inte kommit dit än, det återstår. Nu gör vi bara, vi agerar.”

Därmed har Tillväxtverket direkt börjat med att göra fel i sin krishantering.

De skulle INTE själva ha satt sig i telefon klockan 05.30 och reaktivt talat med media och alla möjliga omvärldsaktörer. Det är inte att agera utan att reagera. Och då låter man media sätta agendan istället för att själva ge sig tid att sätta sig in i kritiken. Istället borde de ordentligt ha rannsakat sitt agerande efter DN:s uppgifter och direkt tagit in någon av sina PR-byråer, eftersom man aldrig ska krishantera sig själv.

Under några timmar går man intensivt igenom: ”Hur tänkte vi”, visste GD om alla vidlyftigheter och fanns det några förmildrande omständigheter över huvud taget? Medieträning med stenhårda frågor. Därefter personalinformation och presskontakter. På vanlig svenska kan det uttryckas som: ”Tänk först och tala sedan”. Då finns en chans att man undviker att säga grodor som Lugnets: ”Grand Hôtel var det billigaste alternativet”.

Jag tror precis som @Stielli skrev på Twitter, att en oförbehållsam ursäkt hade varit på sin plats. Istället fick vi hemmasnickrade floskler som ”Vi ser mycket allvarligt på uppgifterna”. Lugnet borde självklart ”sett allvarligt” på Tillväxtverkets skandalösa vidlyftigheter, inte på DN:s uppgifter.

Sedan följer den 31 juli Lugnets sagolikt korkade utspel på verkets hemsida: ”Tillväxtverket följer Skatteverkets regler”. Utlägg över 1000 kronor granskas ”extra noga” och ”Ett seminarium är avdragsgillt, om det anses tillföra organisationen något.”

Lugnet är därmed tillbaka på ruta ett: Att förklara vad vinprovningar, lyxmiddagar, spa och slottsmiljöer tillför organisationen och ytterst dem den ska tjäna: Hårt arbetande egenföretagare som själva betalar sitt vin och sin mat.

Enligt Lugnet har ju Tillväxtverket inte gjort något fel och Werner Kastenssons uttalande för Dagens Opinion: ”För vår del är det bara att säga att vi gjort fel, att det vi gjort inte är acceptabelt.” blir därmed fullständigt obegripligt.

För inte länge sedan bloggade jag och Lars Sjöström om AF:s GD Angeles Bermudez-Svankvist inkompetens och före sommaren var FOI:s GD Jan-Olof Lind i blåsväder för lögn i samband med SR:s Ekots avslöjande om vapenfabriken i Saudiarabien.

Regeringen bör nog tänka ett varv på om inte alla GD-haverier borde föranleda att man noggrannare bedömer kompetensen innan tillsättningarna. Släpphänt kameraderi vid GD-tillsättningar har ju hittills mest socialdemokratiska regeringar kritiserats för.

Andra skriver intressant om krisen i Tillväxtverket.

/Paul Ronge

Uppdatering: Nu samlar Annie Lööf alla sina myndighetschefer, för räftst och rättarting efter Tillväxtverket och Vinnova. Bra om detta inte är en manöver för att med allmän åthutning slippa låta Lugnet ta konsekvenserna, det vil säga avgå. Ska bli spännande att se om detta är ”på riktigt” från Lööf. Då är det också hennes genombrott för att gå från pratpolitiker till minister ”på riktigt”.

Uppdatering 2: Christina Lugnet fick sparken som GD för Tillväxtverket men får behålla lönen i tre år enligt gällande regelsystem. Därmed har Annie Lööf gjort det som behövde göras, enligt min mening.

18 reaktioner till “Skandalen i Tillväxtverket – krishantering som haveri”

  1. Väl skrivet.

    Det här är ganska roligt om Lugnets förra arbete http://www.nsd.se/nyheter/tornedalen/artikel.aspx?ArticleId=4386707

    Jobbet framför allt, du har verkligen brunnit för uppgiften och fått saker gjorda. Bryr sig alltid om, du har ett stort socialt patos och är duktig på att underhålla kontakter. Det tredje draget, allt ska se ut något för världen, det får gärna vara glitter och glamour och du är duktig på representation. Inte konstigt att de utser dig till generaldirektör.

    Men hon måste väl vara (S) om hon varit chef i Haparanda i 28 år?

  2. Det här omfattar inte bara generaldirektör Lugnet, även tillväxtverkets styrelse har ju deltagit i festligheterna, och styrelsen är ytterst ansvarig för verksamheten.

  3. Kerstin: Du har ju rätt i sak, men jag förstår inte hur ditt inlägg ska tolkas. En generaldirektör har bra betalt för att vara ansvarig för verksamheten, liksom en chefredaktör har det publicistiska utgivaransvaret på en tidning. Hoppas du inte menar med ditt inlägg att Lugnets ansvar blir MINDRE bara för att det ska delas med styrelsen. I så fall är vi helt oeniga.

  4. Det svåraste med krishantering är att förstå att man är i en. Jag tror det är här man gjort den första felbedömningen. Även om en krishanteringsplan finns så är det inte alltid lätt att veta när den behöver exekveras förrän det är försent. Försvarar inte deras agerande och ansvaret är tydligt här tycker jag men ville ändå lägga till denna aspekt.

    /Jonas

  5. Det är inte ofta man inte hittar någon som kan ha förståelse för Lugnets. Det tyder ju på hon har verkligen passerat gränsen. Det som också är märkligt är att ingen annan inom verket har reagerat på detta. De flesta samhällsmedborgare ser ju Grand som något lyxigt som de aldrig kommer att besöka enbart se fasaden utifrån. Jag har sedan igår försökt att få kontakt med Lugnet men enbart kommit till kommunikationschefen. Hon håller med mig om att allt är omoraliskt/etiskt fel. Jag har ställt en fråga till henne som jag inte fått svar på ännu och det är om hon själv var med på festen på Grand, för det borde hon ha varit och hur hon reagerade när hon vet att det är skattebetarna som betalar. Som sagt jag har skickat ett mail men ännu inte fått hennes svar.

  6. Jonas. Just på grund av det du säger ska man ha ha en ”second opinion” från någon utifrån. Tillväxtverket hade avtal med TRE PR-byråer, bara det tycker jag är ett märkligt slöseri från ett verk som självt med sina medarbetare ska stå för kreativitet. Någon där borde slagit larm om nu inte Lugnet själv hade tillräckligt gott omdöme att förstå att DN:s scoop var allvarligt och att ett krisläge var under uppsegling. Nej, jag tycker inte det du skriver är en förmildrande omständighet i detta fall.

  7. Jag försvarar inte på något sätt Tillväxtverkets utsvävningar om de nu skulle visa sig stämma. Men efter att ha sett några liknande mediadrev från åskådarplats så ställer jag mig frågan om vem som egentligen kritiskt granskar medias granskning? Jag har sett hur man medvetet blundar för framlagda fakta, hur man genom ogrundade insinuationer skapar en mediabild som passar någon annans politiska agenda. Vem vågar egentligen kritiskt granska media, vår tredje statsmakt som just nu fritt får härja utan att man ifrågasätter deras egen politiska agenda?

    Givetvis skall man fortsätta att kritiskt granska vart våra skattepengar går, men då och då kanske vi ska ställa oss frågan om allt vi läser är hela sanningen och nog vore det nyttigt om Janne Josefsson skulle granska medias sätt att hantera fakta och i vems säng de sover. Fast det är ju svårt att granska sina kompisar…

  8. Johan: Självklart måste varje ”drev” analyseras från fall till fall. I det här fallet har uppgiften att Tillväxtverket festat upp 7,5 miljoner av skattebetalarnas pengar inte ifrågasatts eller dementerats från något håll, och DN:s reporter sitter ju med kvittokopiorna som bevis. Angående din fråga om vem som granskar media vill jag hänvisa till P1:s granskande program Medierna som vanligtvis sänds 11.03 på lördagar. Här ser du länk:
    http://sverigesradio.se/sida/default.aspx?programid=2795

  9. I en rekryteringprocess/ utnämning bör kvalificerad personbedömare anlitas för att särskilt bedöma kandidatens risk att utveckla den typ av hybris och brist på omdöme. Det hade besparat oss dessa eviga övertramp.

  10. Bra jobbat Annei!! Men de blir nog till att för dig att ta på dig ”dyngastövlarna å grepen!”. För de finns mycke skit inom Våra Statliga Instutioner!! Lugnet är Käringen på Dyngstan!!!!…..Å nu sitter hon i karantän!!…

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *