Medieträning, medierådgivning och krishantering

Robinson-fiaskot: Dokusåpans död?

Paul Ronge, 31 januari 2010, 19:04 visad 5 456 gånger 5 kommentarer

Börjar vi se slutet?

Årets Robinsonäventyr i TV4 blev ett totalt fiasko.

Tittarna svek så till den milda grad att TV4 var tvungna att spurta i mål, med flera avsnitt i rad sista veckan, för att litet mildra nederlaget.

Hans Brettschneider vann till slut och de ränksmidande Bill & Bull-liknande kumpanerna Jimmy Führ och Anders Sjöström samlade delar av Robinson-gänget i Sjöströms villa i en: ”Du får inte vara med för du är dum”-fest mot ”Robinson-Hans”. Den hatade norrlänningen skulle till och med skallas om han vågade dyka upp och så kan man ju också använda huvudet mellan ”visa pattarna”-övningar, champagneyra och allmän hämningslös fylla.

Allvarligt, jag tror det ligger något i vad Expressens Maria Näslund skriver idag: Det lönar sig inte längre att bara vara en skitstövel.

Hans fick ju fira hos Mats Thelin. som om jag förstått det rätt hade 60 procent av svenska folkets sympatier i någon läsarundersökning. Mats agerade sakligt, ganska modest och undvek att kasta skit på motståndare.

Jag undrar om vi inte börjar se det definitiva slutet på dukusåpa-eran, som ju började i stor skala med Robinson för sisådär 12 år sedan.

Nu talar ”Paradise Hotel-stjärnorna” ut i Aftonbladets Klick om vem som ”var bästa sexet” och ”bästa hånglet” i såpan. Jacqueline Ferm tar i så hon spricker, efter bekännelserna att spritfesterna i Paradise Hotel ledde till svår abstinens. Men förfasar vi oss verkligen? Kommer dagens wannabees (”jag är känd för att jag är känd”-typerna) att bli samma rubrikmaskiner som Carolina Gynning och Linda Rosing var en gång? Eller blir det gäsp, gäsp,  zzzzz?

Jag tillåter mig tvivla på underhållningsvärdet i längden att se folk förnedra sig själva. Tror alltfler av oss bara gäspar och byter kanal. Och DET är kanalerna känsliga för, liksom kvällspressen! Inte när vi bara ojar oss över skandalerna utan när vi  helt enkelt röstar med fötterna och vägrar titta på, eller köpa skräpet. Det var precis detta som hände när Expressen förlorade nästan halva sin upplaga och chefredaktörerna försvann innan de ens hann värma stolarna efter ”Kör ut dem”-kampanjen på 1990-talet.

Vi kan ha  nått en vändpunkt. Igen. För historien upprepar sig. Jag läser nu Jürgen Habermas klassiker från 1962: ”Borgerlig offentlighet”. Boken är svårtillgänglig, men har klara poänger med sina  historiska perspektiv på skillnader och sammanblandningar offentligt/privat från antiken till sent 1900-tal.

Där beskriver Habermas bland annat hur franske ”solkungen” Ludvig XIV i mitten av 1600-talet höll hov vid morgon och kvällstoaletten. Stora följen, även utländska sändebud fick nöjet att se hur kungen kläddes på och av, snacka om ”kejsaren utan kläder”! Vem skulle idag kunna tänka sig Kung Carl Gustaf eller Kronprinsessan Victoria ställa upp på något sådan? Sensmoral: Historien visar att det inte bara behöver gå mot naknare  och mer privat utlämnande utan också tvärtom.

/Paul Ronge

Andra skriver intressant om politik, media och samhälle.

  • Facebook
  • TwitThis
  • del.icio.us
  • Pusha
  • Bloggy
  • Google
  • LinkedIn
  • Maila artikeln!
  • Skriv ut artikeln!

5 kommentarer till “Robinson-fiaskot: Dokusåpans död?”

|
  1. Waldemar Ingdahl skriver:

    Intressant att du tar upp Habermas, men är inte Habermas lite för pessimistisk när det gäller offentlighetens utveckling?

  2. [...] om det inte vore för att det exploaterades i TV. Att nu äntligen få läsa att tittarna sviker, intresset för skräpet börjar avta, är en så oerhörd lättnad att jag inte kan annat än le. Människor börjar till sist greppa, [...]

  3. Paul Ronge skriver:

    Waldemar: Du har helt rätt i att han är för pessimistisk, till exempel förbiser Habermas helt de progressiva folkrörelsernas påverkan på demokratin och det offentliga livet under 1900-talet. ”Publiken” blir i hans värld manipulerade konsumenter, i klorna på skickliga partieliter och deras PR-apparater.
    Dessutom skriver han krångligt och pretentiöst och logiken haltar ofta.
    Han grundar inte heller sina teser på empirisk forskning.
    Men han är en av de få som begåvat tagit upp samspelet (och konflikten) mellan offentligt och privat på ett djupare och historiskt plan.
    Sociala Media hade han ju förstås inte möjlighet att ha en susning om. Men jag tror det kommer att betyda en total omvälvning i vårt förhållande till privat/personligt/offentligt.
    Nu ska jag rätta slarvstavningen av Habermas på bloggposten.
    Lev väl!

  4. Summan av våra laster sägs ju vara konstant…kan man verkligen lita på att ingen längre är intresserad av skräptv. Bara för att några programformat kan ha sett sina bästa år. Vem vet? De kanske dyker upp i ny form som Starsky & Hutch eller rentav Sex & City.

    Ingen skulle våga satsa pengar på filmen Robinson idag, men när åren har gått och minnet förbleknat en smula. En film med riktiga skådespelare, manus och bra regi. Varför inte?

  5. [...] av Sveriges duktigaste grävjournalister och mediarådgivare Paul Ronge har förlorat hoppet om dokusåpan. Årets upplaga av Robinson blev ett tittarfiasko och frågan är om genren [...]

|

Skriv en kommentar