Medieträning, medierådgivning och krishantering

Värsta krisen 2011? The winner is …Carema

Paul Ronge, 27 december 2011, 09:16 visad 11 372 gånger 25 kommentarer

2011 har haft sin beskärda del av kriser och skandaler:

Kungens evighetslånga följetong fortsatte kring ”kaffeflickor”, maffiakontakter och kompisen Anders Lettströms försök att friköpa gamla skandalbilder.

Ola Lindholm, den präktigaste av präktiga som chefredaktör för Kamratposten åkte fast för att ha tagit kokain.

Håkan Juholt blev allmän driftkucku, en ”Åsa-Nisse” enligt Liza Marklund, och Socialdemokraterna störtdök samtidigt som partikrisen stegrades.

Men frågar ni mig vem som vann statyetten för värsta kris 2011, går första, andra och tredje pris till – Carema.

Carema har alla ingredienser för en galopperande fullblodskris:

Kuriosa har inte saknats. Caremaspelet till exempel där personal i bästa Nordkoreastil indoktrineras att alltid sätta besparingar och lönsamhet främst. till och med spela hjältar genom att själva släcka bränder istället för att tillkalla brandkår. *

Tragik har funnits i övermått: Gamla, dementa som lämnats att dö ensamma framför TV-apparaten. En åldring som dör av svält.

Och viss humor: Som när Carema sade upp 10 prenumerationer på DN för att de ogillade tidningens granskande journalistik.

Krishanteringen har varit miserabel. Några axplock. De tre stenrika riskkapitalisterna i Triton tas fram som frontfigurer i krisen och ber ”oförbehållsamt om ursäkt”. Omedelbart vingklipps VD Carl Gyllfors och hamnar i medial anonymitet. Har han ens kvar jobbet?

Skolboken säger att du inte tar fram ägarna innan riktigt genomgripande förändringar är på gång. Som till exempel att VD sparkas och att en verksamhet får ny inriktning. Nu fick ”girigheten” tre ansikten och idag är det riskkapitalisterna som är större måltavla för den folkliga vreden än Caremas ledningsgrupp.

Carema gick ut med en annonskampanj för att be om ursäkt och förklara att de nu skulle bli Sveriges bästa vårdföretag. Trovärdigheten var noll efter alla skandaler. Och annonser signalerar makt och Goliatperspektiv. De visar att företaget har råd att, utan journalistisk granskning, betala helsidor för sina budskap.

Carema har framför allt försökt slå hål på två, som de säger, ”skrönor” i medias bevakning:

Blöjvägningen. Carema menar att detta handlar om att ta reda på ”rätt inkontinensskydd” för vårdtagaren och att det bara vägs i två dagar. Säkert helt rätt. Men vad spelar det för roll när rapport efter rapport kommer från anhöriga att deras gamla ligger i dyngtunga blöjor eller som, i något fall, legat utan byte så länge så att avföringen torkat fast vid  kroppen?

Alla stora kriser har sina metonymer (bilder, språkliga eller visuella, som symboliserar helheten). Vietnamkriget hade det nakna barnet som brann av napalm, Transportbasen Hasse Ericsson hade sin kagge, Björn Rosengren hade Tabu, Mona Sahlin hade sin Toblerone. Carema har sin blöja. Inga dementier om ”inkontinenskontroll” kommer att ändra detta.

Den andra skrönan är den gamla som fick ligga på en madrass på golvet. För att personen ville, säger Carema och det kan vara sant. Men när man får höra hur personal uppmanas att inte ”truga” gamla med dåliga tänder och dålig matlust att äta mer är det som Expressen skriver ”groteskt”. Och med sådana hårresande exempel väger madrassdementin lätt.

Självklart rymmer mediebevakningen av Carema överdrifter och fel. Som alltid i denna typ av skandaler, något jag vet ganska mycket om efter 14 år som medierådgivare och krishanterare. Man kan inte enbart tro på mediebilden.

Caremaskandalen har också lett till att det närmast blivit skottpengar på riskkapitalister. Man glömmer att riskkapitalet också kan göra stor nytta i att skaka om och effektivisera gamla stelnade företag och att pumpa liv där affärsplaner finns, men det egna kapitalet saknas. Däremot kan man fråga sig vad det funnits för ”risk” i ägandet av Carema, eftersom företaget har varit garanterat en stadig införsel av skattepengar.

Men felen har varit så stora, vinstmaximering och girighet har varit så uppenbar, att Carema inte kan avfärda den fortlöpande kritiken som ett ”mediedrev”.

Vad skulle då Carema göra?

Jag tror denna kris i första hand är en verksamhetskris, alltså ingenting som skickliga kommunikatörer och PR-konsulter kunnat trolla bort.

Men ett stort misstag var att försöka sätta på sig helgonglorian, passformen var synnerligen dålig. Vårdföretagarnas raljerande med att utmana DN på Caremaspelet var också synnerligen dumt. Att riskkapitalister jagar vinster är lika självklart som att katter jagar möss. Att försöka göra sig till någon sorts filantroper à la Moder Theresa var dömt att misslyckas.

En sak är självklar och borde stått högst på dagordningen: Har man gjort fel undviker man hög svansföring. Man jobbar på, förändrar och förbättrar. Först därefter kommunicerar man med omvärlden. Så gjorde ICA efter den helt osannolika köttfärsskandalen. Utan en massa krumbuktande i media arbetade företaget hårt och tålmodigt för att återfå sitt förtroende. Det tog några år. Men vad jag förstått har ICA idag ungefär samma förtroende hos den svenska allmänheten som företaget hade före skandalen.

Så gjorde också Ericsson när ledningen för ett antal år sedan anklagades för usel information när aktien föll som en sten. E24 utlöste en internetomröstning om vem som först skulle tvingas avgå på Ericsson: VD Carl-Henric Svanberg, dess ordförande Michael Treschow eller kommunikationsdirektören Henry Sténson.

Ericsson bet ihop, jobbade sig ur problemen och kommunicerade efter hand. Inga skalper togs i ledningen och idag har varumärket hämtat sig helt från krisen.

Det finns oerhört mycket att lära för alla företag och organisationer från Caremas kris – framför allt hur man INTE ska göra.

Andra skriver intressant om Carema, som företagets ”PR-blogg” med namnet Carema Care – Dokument inifrån, Jinge, Magnus HR-blogg och Jonas Morians inifrånperspektiv.

/Paul Ronge

Uppdatering: Expressen vill idag låta ”den andra sidan” ge sin syn. Det är alltid lovvärt, även om jag menar att Carema fått ett ganska bra utrymme medialt att komma till tals. Men är detta journalistik eller skoltidningsintervju à la 5:e klass?

Uppdatering *: Den överstrukna meningen ovan har kraftfullt dementerats av Carema. Strykningen ändrar ingenting i sak när det gäller min analys i bloggposten. Den som vill läsa samtliga dementier av Carema hittar dem ovan i länken ”Carema Care –Dokument inifrån”, en länk som varit med hela tiden.

  • Facebook
  • TwitThis
  • del.icio.us
  • Pusha
  • Bloggy
  • Google
  • LinkedIn
  • Maila artikeln!
  • Skriv ut artikeln!

25 kommentarer till “Värsta krisen 2011? The winner is …Carema”

|
  1. Skattebetalande arbetare skriver:

    Wrong, Ronge! Dålig analys. Årets mest grundlösa mediadrev är ju just mot Carema. Riv upp, tänk om, gör rätt!

  2. Johan skriver:

    Oproffsigt av Ronge att föra vidare vandringssägner som den om Caremaspelet. Har du ens läst igenom frågorna??

  3. Paul Ronge skriver:

    Jag är glad att ”skattebetalande arbetare” hittar till min blogg. Om de sedan arbetar på Carema, Caremas PR-byrå eller någon annanstans spelar ingen roll.
    Johan: Ja, jag har läst igenom frågorna, de fanns på PDF.
    När jag följt detta i media anser jag att Carema fått ett hyfsat bra utrymme att ge sin syn, dementera enskildheter och så vidare.

  4. Johan skriver:

    Jag har också läst frågorna. Alla 80. Hur många av dem handlar om kostnadsbesparingar? Svara på DET Paul Ronge! Jag hittar EN! (1!) Av 80!!

    Den lyder som följer: ”För att vi skall ha råd att satsa där det verkligen behövs måste vi alla jaga besparingar.”

    Det finns ett fåtal kort till som handlar om vinst och ekonomi och som indirekt kan sägas röra kostnadsbesparingar. Men det rör sig om cirka 5 kort och de har en annan karaktär. Det mest ”krassa” exemplet jag överhuvudtaget hittar lyder ”Hur jag är spelar stor roll för våra intäkter.”

    Det framgår också väldigt tydligt – både av instruktionerna till spelet och av hur själva korten är formulerade – att påståendena skall diskuteras och ifrågasättas.

    Den absoluta majoriteten av de 80 frågorna handlar om hur man bemöter de boende och hur man ställer sig till mindre självklara frågeställningar (t.ex flexibilitet vs. rutiner).

    INGEN intellektuellt hederlig person som läst korten kan med gott samvete påstå att DN och Aftonbladet gjort ett vettigt journalistiskt arbete i sin skildring av spelet. Det är fullkomligt patetiskt kass och slaskig drevjournalistik.

    För säkerhets skull: Jag har INGEN koppling överhuvudtaget till Carema eller branschen som sådan. Jag har aldrig arbetat för företaget eller fått betalt av dem. Jag är bara en medelålders småbarnsfarsa och f.d tidningsreporter som bor långt ifrån mina föräldrar och oroar mig för deras väl och ve den dagen de skall in på något hem. (Jag oroar mig även för journalistiken i det här landet. Till skillnad från mina än så länge friska föräldrar är journalistiken döende eller åtminstone svårt sjuk. Ett samhällsproblem av gigantiska mått.)

    Sopig journalistik och trash-talk av privat vård hjälper inte gamla och sjuka för fem öre. Den stjälper istället. Hörsägen från bittra (ofta f.d.) anställda och journalistens egna (medvetna?) misstolkningar är arbetsmetoden. Källkritiken är helt frånvarande. Det vi behöver är en kunnig, insatt och hederlig granskning av det svåra och dyra uppdraget att ta hand om gamla, sjuka och ofta döende människor. FAN att det skall vara så svårt?

    För att spetsa till det lite på känt mediamanér: Egotrippade Journalisthögskole-puckon som vill skaffa sig tillsvidareanställning i något av våra ruttnande mediahus kliver över åldringslik för att få det de vill ha.

  5. Paul Ronge skriver:

    Johan: Jag förstår inte varför du vill sätta helgongloria på Carema, inte heller hur du kan kalla Caremaspelet en ”vandringssägen”.
    Vi är ense om att det finns mycket felaktig och övervinklad journalistik, jag möter ju detta ofta som krishanterare och medierådgivare sedan 14 år.
    Men min åsikt är att om sopig journalistik är illa så är sopig åldringsvård farligare och värre.

  6. AnkiH skriver:

    Bra rutet, Paul! Det tragiska är att dessa groteska besparingar även sker inom LSS funktionshinder. Jag har ett praktexempel från min dotters gruppboende i Hällby, Eskilstuna. (Dåvarande verksamhetschefen arbetar numera på Carema i Stockholm, nånstans).
    Det enda hon hade för ögonen var besparingar. Den gemensamma matlagningen och måltidsstunderna togs bort med motiveringen att det inte var normalt att grannar åt mat tillsammans!
    Sovande jour plockades bort med motiveringen att de boende ”var så duktiga” och dessutom det fanns ju ett automatlarm på plats. Endast en brandövning ägde rum. Den hölls på dagtid och såväl brandmän samt personal hjälpte till. Alla boende utrymde förstås rätt väg. Vi företrädare krävde en övning i mörker och med all personal ute ur fastigheten. Datum för övningen skulle hemlighållas för företrädarna! Jag slog då en signal till räddningstjänsten och fick både datum och klockslag. Jag såg också till att ”spioner” fanns på plats. Kort sagt gick allt åt helvete! Utomhus var det 22 minusgrader och kolmörkt. Tre av fyra boende rusade ut helt fel väg, vår dotter naken under morgonrocken. De kunde alltså inte utrymma på egen hand. Konstigt, de var ju så duktiga?
    Efter ett års strid med vuxenförvaltningen i Eskilstuna, anmälan till socialstyrelsen respektive JO samt slutligen med hjälp av lokalpressen, återinsattes sovande jour.
    Vad tänker alla dessa människor med? Inte är det med hjärtat. Och hur skulle det kunna vara det – de har ju inget. Där hjärtat en gång satt finns nu bara ett stort svart hål. Varför tillåts dessa illgärningar mot de allra svagaste i samhället att fortsätta?
    Hur är det möjligt?

  7. Johan skriver:

    Jag vill inte sätta helgongloria på Carema. Absolut inte. Var har du fått den idén ifrån?

    Det finnse inga belägg för att de är bättre (eller sämre) än någon annan i branschen. De 20 sämsta äldreboendena var iofs kommunala (enligt SKL), men det får inte mig att kräva att kommunal äldrevård skall avskaffas.

    Äldrevård är svårt och den som letar efter elände kommer att hitta det de söker i äldreomsorgen – oavsett driftsform. Fel begås hos Carema och andra. Jag uppfattar inte att Carema är sämre på att åtgärda detta än någon annan. (Carema-spelet är ju däremot – om något – ett *positivt* exempel på hur man kan arbeta med värderingar.)

    Att en medierådgivare som du inte kan se det totala journalistiska haveri som detta drevet representerar är anmärkningsvärt.

    Det allvarliga i sammanhanget är att drevet kring Carema kommer ivägen för den verkliga granskningen och de insikter den skulle kunna ge allmänheten i de här frågorna.

    DN ansluter sig till underhållningsbranschen. Bara att konstatera.

    Sen håller jag med dig om att Expressen-intervjun var rejält fånig.

  8. Paul Ronge skriver:

    OK: Vem tycker du ska göra granskningen, Johan?
    Om inte riksmedia, såväl press som radio och TV, duger?

  9. Johan skriver:

    DET är den stora frågan. Jag har länge tyckt/trott att morgontidningarna och delar av public service höll en anständig nivå på etik och journalistisk yrkesheder. Men när det är uppenbart att DN klappat ihop fullständigt så undrar man ju vart man skall ställa sitt hopp. Jag tycker att Fokus ofta är riktigt bra.

    Det DN har presterat är ingen granskning. Det är sagoberättande.

    Jag har tyvärr inget svar på din fråga. Ingen är ledsnare än jag för det.

    Men en sak vi kan hjälpas åt med är ju att inte föra vidare direkta felaktigheter.

    Du skriver ovan: ”Kuriosa har inte saknats. Caremaspelet till exempel där personal i bästa Nordkoreastil indoktrineras att alltid sätta besparingar och lönsamhet främst, till och med spela hjältar genom att själva släcka bränder istället för att tillkalla brandkår.”

    Detta är ju uppenbara lögner. Inte minst det där om att släcka bränder. Brandfrågor förekommer överhuvudtaget inte alls i Carema-spelet. (Eller har jag missat någon fråga?) Det DN skrev om som hade med brandsläckning att göra härrörde från ett papper Järfälla kommun hade lämnat efter sig. Carema hade ingenting med det pappret att göra. Detta vet DN. Men ringer de och frågar Järfälla kommun om deras utbildningsmaterial? Nej, för DN är på privatvårdjakt. De har bestämt på förhand vilka som är skurkarna.

    Nu vet du också (och kunde tagit reda på det innan du skrev din krönika ovan). Vad gör du med den kunskapen??

  10. Beatrice skriver:

    Johan….Texten på ett av spelkorten i Caremaspelet lyder:
    ”Alla är med och påverkar både intäkter och kostnader. Den bästa förbättringsidén är den där jag kan spara timmar och minuter.”
    ”Spara minuter på omvårdnad tycker inte jag är bra” tänker biträdet ”men arbetsgivaren tjatar ju hela tiden om kostnadseffektivitet så det är väl bäst att svara ja så jag inte ses som illojal, dessutom protokollförs det” :

    ”Alla är med och bidrar till de äldres livskvalitet. Den bästa förbättringsidén är den där jag kan underlätta vardagen och ge nya möjligheter till utveckling för de boende.” vore ett mer sympatiskt påstående även om det inte triggar till diskussion då det förhopningsvis råder konsensus, Caremamonopolets upplägg måhända passar in i näringslivet men knappast i skola, vård, omsorg där mjuka värden ska gälla.

  11. Beatrice skriver:

    Johan…..du skriver ”Det finnse inga belägg för att de är bättre (eller sämre) än någon annan i branschen. De 20 sämsta äldreboendena var iofs kommunala (enligt SKL), men det får inte mig att kräva att kommunal äldrevård skall avskaffas”

    Jag undrar, var det inte meningen att privatiseringen skulle bidra till bättre vård och skola – inte sämre eller ens lika bra – utan BÄTTRE – vad annars vore syftet med privatisering?

    När det gäller rangordningen av äldreboende så visade det sig att den inte var tillförlitlig. Om jag inte missminner mig så var Koppargården bland dom högst rankade.

  12. Johan skriver:

    Hej Beatrice!

    * Tidsbesparingar ger normalt inte högre vinst till vårdgivaren eftersom det typiska avtalet detaljreglerar bemanningen. Alltså innebär sparade timmar och minuter istället att man får tid över som kan disponeras på det sätt man finner lämpligast givet verksamhetens mål och syften. (Vilka dessa är kan man diskutera – t.ex inom ramen för Carema-spelet…)

    * De formuleringar du efterfrågar finns ju i mycket stor utsträckning representerade i Carema-spelet. Läs frågorna. Mycket bra grejer. Jag kommer vilja ha mina föräldrar på ett hem där detta spelet används.

    Det du påpekar i ditt andra inlägg är helt riktigt. Rangordningar och mätningar är inte tillförlitliga. Vi (kommunerna) är kort sagt usla på att mäta och följa upp. DET är en story som heter duga det. DÄR finns det skäl att sätta tryck och skapa mediadrev. Det är bråttom eftersom varje månad som går utan vettig uppföljning innebär risk för att fler gamla skall komma i kläm.

  13. beatrice skriver:

    Johan……du skriver ”INGEN intellektuellt hederlig person som läst korten kan med gott samvete påstå att DN och Aftonbladet gjort ett vettigt journalistiskt arbete”

    Kan hålla med om att massmedia ägnar sig åt ”det man söker finner man” fenomenet och snor in sig i detaljer.

    Men om man ser det från ovan, det tycks som personal blivit upprörda av att spela detta spel och det måste respekteras. Man bör alltid tänka på vem adressaten är. I detta fall handlar det inte om välutbildade väl betalda kostymknuttar utan om lågutbildad och lågavlönad vårdpersonal.

    Dels har dom all anledning att vara rädda om sina jobb dels har vissa kanhända inte blivit uppfostrade i kritiskt och nyanserat tänkane, inte lärt sig argumentationsteknik och retorik, inte motagliga för provokation/ironi vilket är syftet med dom kort som kan anses som ”olämpliga” och syftar till sparande.

    Jag har inte läst alla åttio korten och orkar nog inte. Men det jag vill poängtera är att man måste se spelet i dess sammanhang, inget annat.

    Däremot måste jag säga att mitt eget förtroende för Carema är kört i botten. Ex.vis kom det till chefer kommentarer till uppgifterna i DN ang. Caremamonopolet. I denna kommentar står ”för att stimulera diskussionerna är många av frågorna lite dramatiskt formulerade som ” Är det OK att ha en dålig dag på jobbet”, ”Det bästa sättet att avgöra om en idé är bra är att testa den på riktigt” eller ”Vi ska vara snabba på att sätta in åtgärder så att vi får god tid att genomföra det” slutcitat. ”Alla är med och påverkar både intäkter och kostnader. Den bästa förbättringsidén är den där jag kan spara timmar och minuter.”
    En av ca åtta frågor som publicerats i pressen som väckt upprördhet är bl.a ”Alla är med och påverkar både intäkter och kostnader. Den bästa förbättringsidén är den där jag kan spara timmar och minuter.” Av dom frågor jag sett som har upplevts som jobbiga för personalen så är det ingen av dom frågor som hänvisas i kommentaren (tror jag).

  14. beatrice skriver:

    Johan……du skriver ”Tidsbesparingar ger normalt inte högre vinst till vårdgivaren eftersom det typiska avtalet detaljreglerar bemanningen” Det är just det som varit och är problemet att Carema har gått ut med falska bemanningslistor, nu senast idag kom ytterligare en rapport om att detta skett, liksom pengar från kommunen som varit öronmärkta till utbildning av personal inte används till detta utan hamnat någonannanstans.

    Jag blir själv inte upprörd över att blöjor vägs initialt (miljösmart och ekonomiskt), men jag blir upprörd över om ett vårdhem inte har blöjor i lager av besparingsskäl, att man säger åt personal att gå till en annan avdelning och låna, om nu dom har några blöjor kvar. Konsekvensen blir genomblöta blöjor, odör och frätskador på hud vilket åsamkar smärta och lidande

    Jag blir inte upprörd av att en ”kund” slutar äta i ett palliativt stadium men jag blir upprörd över att personal beställer hem åtta portioner till tio ”kunder” då det inte går att förutsäga åtgången. Och detta i besparingssyfte.

    Jag blir upprörd över vanvård inom kommunal omsorg, men jag blir ännu mer upprörd över vanvård i privat sektor då dessa släpptes in för att göra vården bättre, det var det som var syftet. Och än värre när dom sysslar med skatteflykt. Pengar som kunde användas till att rusta upp den kommunala och landstingsägda vården och göra dom mer kostnadseffektiva utan risk för personalens och patienternas hälsa.

  15. beatrice skriver:

    Jag blir inte upprörd över att en ”kund” väljer att sova på en madrass på golvet om denne är rädd för att trilla ur sängen eller att anhöriga och persona är det, då ett sänggrind kan ortsaka mer skada med högre fallhöjd. Däremot blir jag upprörd över att det snålas in på decubitusmadrasser och utbildad personal som kan sköta dessa.

    Jag blir inte upprörd över chefer som tänker kostnadseffektivt när dom gör det för verksamheten och inte för egen del. Jag blir upprörd när mellanchefer har bonusar där minskad kostnad ger mer i bonus än kvalitetstänkande. Jag blir upprörd över att mellanchefer lockats ta lån på nära halva miljonen för att bli delägare i Carema och därför hysteriskt med falsettstämmai medierna gör allt för att skydda varumärket, dom drar sig inte för att tänja på sanningen, visa oförståelse för personalens upplevelser, hittar på att dom missförstått och att det inte är alls som personalen säger osv. Och personalen vågar inte berätta då dom riskerar jobb med en urusel arnbetsmarknad. Kanhänd någon Whistleblower vars arbetskamrater lämnar dom i sticket när det börjar brännas och denna whistleblower benämns illojal och rättshaveristisk.

    Jag beklagar att journalister utan medicinsk kunskap har sådana amatörmässiga värderingar som lätt går att avfärda av proffs. Jag beklagar att dom sanna problemen kommer i skym undan. Precis som Paul ser jag Caremas vägning av blöjor som något symboliskt, något som fått upp ögonen för privatisering av skattefinansierad vård och skola hos gemene man som nu sakta men säkert börjar förstå att riskkapitalsbolag behövs men har inget att göra i riskfri skattefinansierad vård och skola att göra.

    Dom flesta hade väntat sig valfrihet med koperativt ägande med långsiktiga intressen och engagemang som drivkraft. Nu är snart valfriheten ett minne blott, vi har gått från landstingsmonopol till kapitalistiskt oligopol, ”var ska vi ta vårt vaccin?, Carema eller Attendo, och var ska vi äta?, McDonalds eller BurgerKing? Wow vilken valfrihet när dom med muskler drar fram och konkurerar ut och köper upp småföratagare.

    Nu i Jul så visade SVT klassikern ”What a wonderful world” som sattes på FBI:s lista över kommunistisk indoktronering, skämtar inte, det var kommunistiskt propaganda att en småföretagare med samhällets bästa för ögonen och med rimligt vinstintresse satte sig emot en storkapitalist i Von Ankas kaliber.

    Kontentan är att det inte handlar om blöjor som vägs, utan om etik och mortal. Dock har blöjorna blivit en symbol som öppnat ögonen för det egentliga problemet.

  16. beatrice skriver:

    Ursäkta, skrev i affekt och därför syftnigsfel och upprepnininga och kanhända stavfel s.k glidninga på tangentbordet

  17. Johan skriver:

    No worries Beatrice. Detta är viktiga grejer, så det är OK att hetsa upp sig en smula mer än vanligt.

    Det finns massor som inte funkar i svensk äldrevård. En del blir värre när det korsas med vinstdrivande riskkapitalägda bolag medan annat mår bra av det mötet. Jag har inget principiellt emot att företag gör vinst på vård – på samma sätt som det är OK att Volvo säljer bilar för skattepengar till statliga myndigheter och kommuner eller att stora statliga myndigheter betalar hyra till utländska fastighetsfonder för sina kontorslokaler.

    DOCK, och här är vi nog överens, skall vinstdrivande bolag (precis som personalfacken i offentligt ägda verksamheter) hållas kort. De skall bidra med något, skapa något, förbättra och hoppa så högt de kan för att få finnas kvar och göra vinster. Om de INTE gör det så skall de inte ha någon vinst och kanske inte få vara med och leka alls.

    Det är fullt möjligt att Carema mfl har skruvat upp sina vinstuttag på sistone. Då är det viktigt att de som handlar av Carema mfl blir bättre på att följa upp och mäta, förhandla och styra. Ansvaret ligger hos beställaren (caveat emptor) som på vårt uppdrag och med våra skattepengar shoppar vård.

    Jag vet inte om jag varit tydlig med det här, men så här är det: Jag skiter fullständigt i Carema. De kan fara och flyga vad mig anbelangar. Det är inte ”synd om” Carema. Det alltihopa handlar om för mig är att vi med stor sannolikhet pratar om helt fel grejer. Och när vi gör det schabblar vi bort dyrbar tid och dyrbar kraft som kunde ägnas åt att ta itu med de riktiga frågorna kring äldreomsorg.

    Kanske får vi dålig vård för pengarna. Det får vi inte veta genom DN’s sk granskning eftersom vi får ännu sämre journalistik.

    Och angående spelet och de anställda. Det är inte alls en svår arbetsmarknad för kompetent vårdpersonal. Tvärtom. Det är pissigt betalt men till avtalsenliga löner finns det MASSOR av jobb. Därmed inte sagt att ingen i vården är rädd för att förlora jobbet – bara att de inte behöver vara oroliga för att inte få ett nytt.

    Kanske har verksamhetscheferna fel, kanske har de anställda som pratat med DN fel. Det kan vi inte veta. Men jag vet iallafall att i alla stora organisationer så kan du hitta missnöjda människor som är beredda att säga ditten och datten. När jag arbetade som reporter var det självklart att inte ta sådana utsagor för sanna rakt av. Man var tvungen att backa upp dem med tydliga fakta. Detta har inte DN lyckats med. Därför vet vi inte om Carema-vården är mer rutten än vilken äldreomsorg som helst. A dead end. Men så uppfattar inte folk det eftersom det som fastnar är DN’s rubriker och löpsedlar.

  18. Johan skriver:

    En liten kommentar ytterligare: Beatrice! För de anställda är det mycket bättre och tryggare med flera olika arbetsgivare. Privata, offentliga, ideella etc. Detta kommer ofta bort i debatten.

    För övrigt vill jag ge Paul Ronge en eloge som håller kommentarerna öppna för en såhär vild debatt och kritik. Heders!! Jag ber om ursäkt för de hårda ord jag fällt ovan och på annan plats. Vi tycker rejält olika men så är det ju ofta.

  19. Skattebetalande arbetare skriver:

    Jag har ingen koppling till Carema, Paul Ronge. Är det så en mediatränare och mediarådgivare svarar på inlägg? Jösses! Vem är du rådgivare åt – Håkan Juholt?

    Jag har tycker att rätt ska vara rätt. Det är tydligen något som du inte bryr dig särskilt mycket om. Men om du inte tror mig så delar Johan Norberg min uppfattning om grundlösa drev:

    http://www.metro.se/kolumner/med-forhoppningar-om-ett-gott-nytt-ar/EVHklB!EKn29MMgLBrFE/

    Hoppas att du tar till dig Johan Norbergs nyårstips? Bästa nyårslöftet: Kolla alltid en bra story, Paul Ronge!

  20. Ramona Fransson skriver:

    Hej Paul!

    Hörde något om att Carema delade ut spel till personalen. Det gällde att genom spelet komma på nya idéer om hur man skulle förbättra effektiviteten. Tja, nog har riskkapitalisterna visat ett fult nylle. Pengar har inget hjärta, nej och inte heller de som vill tjäna ihjäl sig, verkar det som.

    Tänk att det är så svårt för vissa människor att inse att vi alla bara har en kort stund på denna jord och att vi då inte behöver roffa åt oss. Att vi ska njuta av det vi har och vara glada om vi kan dela med oss och då inte bara av våra pengar utan också av vår kärlek och omsorg.

    Önskar Dig ett Gott slut och ett Gott Nytt År!
    Ramona

  21. Skattebetalande arbetare skriver:

    Svårt att inse att du har fel, Ronge?

    Det kan inte vara bra för affärerna att en ”expert” svalt ett helt lögnaktigt drev och nu försöker försvara lögnerna? Och det lär inte bli bättre ju längre du väntar med att göra den där ”pudeln” som du tycker att alla andra ska göra hela tiden. Svårt att applicera egna metoder på dig själv?

    Tänk på affärerna – snart kanske du inte ens kan fakturera Aftonbladet! :-)

  22. Paul Ronge skriver:

    Ramona, god fortsättning och Gott Nytt År själv och hoppas din nya bok går bra!
    Johan: No offence taken! Du brinner, precis som Beatrice, för dina uppfattningar, argumenterar och debatterar. Ni har båda tillfört mycket och jag är glad att ha haft er i kommentarsfältet.
    Min blogg handlade ju mest om Caremas krishantering, medan ni koncentrerat er på själva verksamheten.
    Jag är också, som jag skrev tidigare, glad att en ”skattebetalande arbetare” hittat min sida (förresten, vilken hederlig arbetare betalar INTE skatt?). Tråkigt då att du bara skäller, därför är du ju omöjlig att bemöta seriöst. Jag får nöja mig med att önska dig god fortsättning!
    Och jag tror inte du ska oroa dig för mina affärer… ;.)

  23. David B skriver:

    Beatrice, frågan är felställd. Frågan borde vara ‘Varför förbjöd vi från början privata alternativ?’. Med vilken rätt tvångstaxerar vi medborgarna men förhindrar dem att starta sina egna, tex, äldreboenden på samma villkor som kommunerna. Finns det inget bra svar på den frågan ska förbudet bort. De behövs inget ‘det blir bättre med privata alternativ’-arguement. Etablerings- och avtalsfrihet har ett värde i sig.

  24. [...] 2011 har varit krisernas år i Sverige Paul Ronge utnämner Carema som den verkliga segraren när det gäller usel krishantering. Share this:TwitterFacebookLike [...]

  25. David B skriver:

    Nu har Dagens Samhälle publicerat en omfattande granskning av Caremaaffären. Det hela verkar i stort sett vara en anka, i alla fall är det inte en verksamhetskris.

    http://www.dagenssamhalle.se/sites/default/files/files/Carema.pdf

|

Skriv en kommentar