Medieträning, medierådgivning och krishantering

Gör om AF till en arbetsförmedling – eller lägg ner!

Paul Ronge, 6 april 2013, 17:04 visad 9 965 gånger 20 kommentarer

”För övrigt anser jag att Karthago borde förstöras”

Så brukade Cato den äldre avsluta sina tal i den romerska senaten under antiken, oavsett vad talet handlade om. Och till slut fick han rätt med sitt mantra; Karthago totalförstördes av romarna.

Ungefär samma skulle jag vilja göra när det gäller Arbetsförmedlingen (AF). upprepa till leda att ingen jobbpolitik blir trovärdig innan politikerna (oavsett om de heter Fredrik Reinfeldt eller Stefan Löfven) tar tag i den skandal och orgie i pajaskonster som AF under sin generaldirektör Angeles Bermudez-Svankvist utvecklats till.

Det var absolut inte bra förut heller, under Socialdemokraternas senaste regeringsperiod, när AGA (Aktivitetsgarantin) infördes.

Men nu har det under en lång period gått helt överstyr.

Hur kunde Arbetsförmedlingen betala 5 miljarder (5 000 000 000) från 2008 till så kallade ”jobbcoacher”? En miljard i snitt om året, bland annat till charlataner som ”Personalstrategerna”? Och utan att ens klara av att redovisa vad de fått för pengarna?

Aftonbladets ledarskribent Daniel Swedin har skrivit utmärkt om denna sorglustiga historia idag: Det ska löna sig att vara jobbcoach.

Arbetsförmedlingen förmedlade mindre än ett jobb i månaden per arbetsförmedlare både 2010 och 2011, enligt en rapport från Svenskt Näringsliv.

Det här är det allvarliga. Att Bermudez-Svankvist sedan tillsätter kompisar från Folktandvården i ledningen, extraknäcker som talare på arbetstid, gör bort sig helt i intervjuer där hon på sämsta medieträningsmanér undviker att svara på frågor, och försöker mörka ett massivt missnöje från personalen skulle man kanske till nöds kunna svälja — om bara Arbetsförmedlingen gjorde sitt jobb och förmedlade jobb.

Men istället ser vi som ovan att det är dårarnas paradis, en miljardrullning utan like där AF inte ens bemödar sig att undersöka om skattebetalarna får någonting för pengarna.

Och värst av allt är att de som har svårast att få jobb också förnedras i Fas 3, samtidigt som de ger miljonvinster åt charlatanerna i ”coaching-industrin”.

Vi glömmer lätt någonting viktigt: Hur svårt det är att hålla fanan högt och behålla sitt självförtroende när man får nobben gång på gång och kanske inte ens efter hundratals telefonsamtal får komma till en anställningsintervju? En riktig förmedling ska ju inte bara lämna över jobbet att söka till den arbetssökande, utan också yrkesmässigt kolla var det finns förutsättningar, vara aktivt uppsökande, vara ett stöd och en hjälp för den som är arbetslös.

Allt fler börjar tala om privata alternativ till AF, det är så uppenbart att det inte fungerar.

För mig som amatör är en sak solklar; Kallar man sig arbetsförmedlare så ska man förmedla arbeten. Fastighetsförmedlare förmedlar fastigheter. Aktiemäklare förmedlar affärer i värdepappershandel. Men en Arbetsförmedling som lägger ut allt ansvar för jobbsökande på de arbetslösa, som lägger ut kompetensutveckling på inkompetenta ”coacher” och kommunikation för miljonbelopp till konsulter, vad har den för värde? Noll, anser jag.

Tillsätt en utredare av Allan Larssons kaliber. Någon resultatinriktad och kreativ som ser om det går att göra någonting åt detta fuskbygge. Jag ser ingen trovärdighet hos vare sig regering eller opposition i jobbfrågan så länge som Angeles Bermudez-Svankvist tillåts experimentera och härja fritt.

Först när Arbetsförmedlingen verkligen prioriteras som något som ska skapa jobb åt andra än byråkrater och giriga coacher tycker jag ”arbetslinjen” och ”alla som kan ska få jobba” blir trovärdiga paroller och inte bara politiska floskler för att vinna nästa val.

Andra skriver intressant om arbetslöshet.

/Paul Ronge


  • Facebook
  • TwitThis
  • del.icio.us
  • Pusha
  • Bloggy
  • Google
  • LinkedIn
  • Maila artikeln!
  • Skriv ut artikeln!

20 kommentarer till “Gör om AF till en arbetsförmedling – eller lägg ner!”

|
  1. Peter Strobl skriver:

    Det var en veritabel bredsida som du förmedlar(!) Paul, men inte utan goda skäl. Dock skulle jag vilja nyansera bilden av arbetsförmedlingen något. Först låt mig slå fast att rekryteringen av Angela Bermudez Svanqvist, sannolikt är den mest politiserade av alla alliansrekryteringar för att möta behovet av lydig marionett. Att sedan Bermudez- Svanqvist är som klippt och skuren med sin både ambitiösa och inkompetenta profil gör saken ännu mer outhärdlig.

    Med ovan sagt bör man dock ta sig ett par tankevändor tillbaka i tid. När vi hade påfund som ALU och Datortek, ett socialdemokratiskt påhitt, lika diaboliskt befriad ifrån vettig metodik som de mest oseriösa jobbcoachföretag uppvisar idag. Så inget nytt under solen. Det som hänt är att arbetsförmedlingens batteri av externa tjänster vuxit, som ett led i de nya direktiven som regeringen gett. Och att de privata alternativen getts möjlighet att växa.

    Konsekvenserna blir katastrofal eftersom arbetsförmedlingen länge har varit på dekis, och det ar länge sedan uppdraget fanns att förmedla arbete. Arbetsförmedlingen är en administrativ kontrollorgan, varken mer eller mindre. Den är och har blivit en koloss på lerfötter och jag blir nervös när jag hör Stefan Löfvén vilja sats på arbetsförmedlingen. Jag säger, det är för sent. Det finns strukturer, tankemönster som är från anno dazumal som ingen organisations eller verksamhetskonsult i världen kan åtgärda. Lägg ner och bygg nytt a la den moderna tiden vi lever i.

    Låt oss dock hålla isär äpplen och päron. Det finns skojföretag a la Personalstrategerna, men det finns också företag som är mycket bra. Problemet är att kvalitetsstyrningen från Af är obefintlig. Beställningarna av de externa tjänsterna bristfälliga och utvärderingarna undermåliga. Det resulterar till slut att pengarna rinner genom fingrarna utan att ngn egentligen vet vem som gör vad. I den privata världen hade det här förfarandet varit en omöjlighet. Men vems är det yttersta ansvaret ? Är det arbetsförmedlingens? Är det Bermudez- Svanqvists? Ja, det är det, men det finns ytterligare en person som vi inte har nämnt och som ännu så länge lyckats undvika strålkastarljuset och det är Elisabeth Svantesson (M) arbetsmarknadsdepartementets ordförande.

    Arebetsförmedlingen agerar utifrån de direktiv som ges från arbetsmarknadsdepartementet. Det är där styrning, mål, uppföljning och utvärdering ska ges. Men, det finns ett litet problem just i detta sammanhang. Det har inte getts några direktiv i den riktningen. När Elisabeth Svantesson utbrister i media att det är skandal, så drar hon i ett drag undan den stol hon sitter på. För det är explicit hennes ansvar. Efter det Bermudez- Svanqvist.

    Jag tycker synd om alla duktiga förmedlare som är bakbundna av inkompetent ledarskap och som får så mycket skit från arbetssökande , trots att det inte är där problemet ligger.

    Elisabeth Svantesson och Angela Bermudez Svanqvist är två personer som med fördel borde omskolas till något som ligger så långt från arbetsmarknadspolitik, verksamhetsutveckling och ledarskap som det praktiskt är möjligt.

  2. Paul Ronge skriver:

    Peter: Tack för din kloka input. Men för mig handlar det egentligen om alla tongivande politiker, inte bara Elisabeth Svantesson. Det är för mig ofattbart att Bermudez-Svankvist får fortsätta härja där andra generaldirektörer får silkessnöret efter bara en omdömeslös personalfest.

  3. Susanna Svensson skriver:

    En av de största orsakerna till att AF inte fungerar beror på A kassereglerna som säger att folk måste söka jobb utanför sitt kompetensområde och över hela landet även om de år rotade på orten med barn villa volvo. Det gör att arbetsgivarna blir överhopade med ansökningar av människor som har helt fel kompetens och som i många fall egentligen inte är intresserade av jobbet. Bland 100 tals och i bland 1000 tals inskickade CVn ska det sedan gallras och rätt person ska hittas. Om jag var arbetsgivare och söker ex en receptionist till mitt Hotel vill jag givetvis att det söker någon som är intresserad av jobbet på längre sikt och inte flyttar hem till sin ursprungs ort så fort det dyker upp ett ledigt arbete där. Jag vill även anställa någon med rätt kompetens för det jobbet och inte någon som söker i väntan på ett annat ledigt jobb som matchar deras kompetens och utbildning. Resultatet är att många jobb faktiskt de flesta inte annonseras ut överhuvud taget utan tillsätts via bekantas bekanta. Med ändrade regler för matching kommer många problem att lösas och AF kommer återigen kunna utföra det jobb de är till för. Nej fram för kvalitets i stället för kvantitetssökande för de arbetslösa

  4. Virkmaja skriver:

    Mycket bra skrivet! Du sätter ord på det jag känner om AF :) Jag är själv i Fas3 (för tillfället föräldraledig i ett par veckor till innan jag tvingas tillbaka till pysselsättningen), och har egen erfarenhet om ett system som uppenbarligen inte fungerar. Jag är av åsikten att både AF och FK bör jämnas med marken och byggas upp nytt utan marjonettdocka till ledning.

  5. Christofer Sjöholm skriver:

    ”Arbetsförmedlingen är Sveriges största förmedlare av arbeten. Vårt uppdrag är att så effektivt som möjligt föra samman de som söker personal med de som söker jobb.”
    Det är deras uppdrag som de ser det själva. Det sagt förstår jag vad du menar. Frågan är bara hur och vad man skall förändra för att få mer att hända. AF utnyttjar inte ens de resurser de har till buds utan lämnar tillbaka pengar till staten. Dessa pengar borde användas för mer utbildning. För att skapa verkliga och behövda arbeten, vem kan inte se vad som behöver göras eller var det behöver folk. Det är surt att de inte gör det, men det är inte heller deras uppgift, vare sig enligt dem själva eller dig.

  6. Paul Ronge skriver:

    Hej Christofer, är inte riktigt säker på hur du menar. Jag tycker ditt citat från AF mitt i prick visar hur de själva formulerar det uppdrag de idag INTE sköter, alltså ”föra samman de som söker personal med de som söker jobb”.
    Men inte är jag emot att pengar satsas på utbildning istället för att resurser lämnas tillbaka, tvärtom. Allra helst skulle jag vilja, som jag skriver i blogginlägget, att någon riktigt vass, kreativ och resultatinriktad person av Allan Larssons kaliber får utreda det du beskriver som: ”hur och vad man ska förändra för att få mer att hända”.

  7. Rose Marie Wåtz skriver:

    Utan att ge mig in i polemik omkring utvecklingen inom AF så måste jag åtminstone få korrigera uppgiften från Peter Strobl omkring Socialdemokraternas styrning. Det var den borgerliga regeringen i början av 90-talet som införde ALU. En storskalig åtgärd snarlik fas 3. Det tog många år att avveckla den åtgärden och det kommer ta många år att avveckla fas 3.
    Jag tycker det är viktigt att historiebeskrivningen är korrekt. Det är med liknande uttalanden som myter sprids.

    Rose Marie Wåtz

  8. Paul Ronge skriver:

    Rose Marie …Men samtidigt var det ju Socialdemokraterna som införde den förhatliga AGAN, Aktivitetsgarantin, eller hur? Lika mycket ”vuxendagis” och ”klippa och klistra” som Fas 3. Jag tycker att Peters inlägg var välgörande fritt från att förlägga skuldbördan på det ena eller andra politiska gänget. INGET av blocken går fria från att Arbetsförmedlingen har blivit det skandaliserade fuskbygge den utvecklats till.

  9. Susanna Svensson skriver:

    På 80 talet fungerade det mycket bättre då varvades beredskapsarbeten som gav rätt till nya a kassedagar och arbetsmarkandsutbildingar i bristyrken. Företagen hade inflytande över studieplanerna på arbetsmarkandsutbildingarna och kvalitet var god. Numera upphandlas dessa utbildningar och den anordnare som bjuder lägst vinner. Klart att det går ut över kvaliteten. Då fick de flesta fasta jobb efter några vändor i systemet utom den kategorin som pga psykosociala problem bara ställer till problem på arbetsplatserna, de slutade på samhall eller som förtidspensionärer och det var mycket mycket bättre

  10. Paul Ronge skriver:

    Tack Susanna för bra synpunkter. Jag blir inte klok på att offentliga verksamheter ska bli eldoradon för mer eller mindre inkompetenta ”entreprenörer” som skär guld med täljknivar och som luras genom att offerera billigt i upphandlingar, jobba ännu ”billigare” med lägre kvalitet, men ändå fakturera dyrt.

  11. David B skriver:

    Det är väl bara att inse att upphandlingar utan personligt ansvar alltid Alltid ALLTID kommer vara korrupta. Tjänstemännen på AF, FK, Försvarsmakten, SLL, Vägverket, Polisen osv osv osv är ju de som var för dåliga för att platsa i den privata sektorn. Kombinera sedan det med fullständig avsaknad av omvandlingstryck, som är ett bra sätt att hålla dåliga organisationskulturer i schack, så kan resultatet bara bli dåligt.

    Om man gör så usla upphandlingar som AF:s i den privata sektorn får man på ett sunt företag sparken. Osunda företag som inte sparkar den sortens medarbetare kommer ganska snart gå i konkurs. Det är helt enkelt självreglerande. Dessutom är pengarna dessa företag använder inte tvångstaxerade utan de kommer från kunder som helt frivilligt betalat för något så det moraliska problemet med tillfälligt eller entaka slöserier i privat sektor är mycket mindre/obefintligt.

    I princip alla politiker de senaste hundra åren har lovat att göra något åt statligt slöseri men av de organisationsskäl jag listar ovan är det helt enkelt omöjligt. Utifrån mitt perspektiv är lösningen uppenbar, skär bort (minimera) den här sortens verksamheter i statlig regi. Det har pågått i årtionden och någon gång måste man se sanningen i vitögat och dra ett streck i sanden. Frågan är vad vänstern drar för slutsatser av ovanstående?

  12. Mikael skriver:

    Afs enda roll idag är att bestämma vilka som ska få a-kassepengar eller inte. Det skulle man kunna ha en mycket mindre organisation för att sköta alternativt att man lägger det på a-kassorna.

    Sedan är det bara att lägga ned Af. De förmedlar som sagt inga arbeten och det finns ju massvis med rekryteringsföretag som sköter den saken.

  13. Peter Strobl skriver:

    Under avdelningen rätt ska vara rätt och under avdelningen myter som sprids, så vill jag ge en replik till Rose Marie Wåtz.

    ALU inrättades på försök av den borgerliga regeringen under perioden 1993-94 för att under Ingvar Carlsson permanentas och fanns kvar fram till 1999. Det är riktigt att det var en storskalig insats som hade som mest nära 60 000 deltagare. Att säga att den socialdemokratiska regeringen aktivt arbetade för att avskaffa ALU är inte korrekt. Myter skrivs när faktaunderlaget är fel. Inget annat.

    Detta är viktigt att ha i bakhuvudet , för det är som Paul betonar, ingen av de politiska partierna kan svära sig fri från sitt ansvar i att arbetsförmedlingen är vad den är idag.

  14. Amanda skriver:

    Det du skriver stämmer väl överens med mina upplevelser av AF. Det finns dock en annan sida av det hela som man behöver ta upp betydligt mer: arbetslöshetspolitiken behöver individanpassas! Det går inte att klumpa ihop alla arbetslösa i ett enda fack. Det finns ett enormt behov av att se till individuella behov och fatta beslut efter dem mer än efter politikernas behov av statistik.

  15. Renée skriver:

    I mitt fall (journalist/kulturvetare) får inte af matcha mig mot arbeten inom media. Följden blir att de få gånger af skickar anvisning på jobb är det jobb som inte stämmer med vare sig bakgrund eller intresse och alltså skriver man pliktskyldigt en kort så kallad ansökan som bara är fejk. Och på af Kultur/Media blev jag utkastad för att jag inte ansågs etablerad i branschen. Rena snurren.
    Naturligtvis hittar jag själv det som är intressant, men från af:s sida kan man inte räkna med något vettigt och som grädde på moset har jag nu tvingats in i det som kallas Jobb och Utvecklingsgarantin. Detta påhitt som vare sig garanterar det ena eller andra. Och på kommunal nivå är dessa Jobbtorg som arbetslösa tvingas till en form av internering där folk förnedras och övervakas. Fick själv höra av en av deras coacher att jag inte hade ”det vetenskapliga kunnandet” när jag skrev ansökningar eftersom jag inte kom på intervjuer.

  16. PO skriver:

    Jag har unga kollegor, nyexade med magisterexamen som efter 1 år inse att allt på AF är detaljstyrt in absurdum, och att lydighet gentemot chefers nycker ( där man gör allt för att nå mål som inte är relaterade till arbetssökandes verklighet, det fuskas!!) är det som belönas. AF idag är en administrativ fabrik. Som anställd säger jag bara: lägg ned, lär av Australien! All business is local!

  17. Paul Ronge skriver:

    Intressant att du som anställd bekräftar den ack så tråkiga bilden av AF. GD Angeles Bermudez-Svankvist ska ju nu förklara miljardrullningen med coacherna mm inför riksdagen. Jag undrar verkligen när politikerna – från höger till vänster – tänker ta i den administrativa skandalfabriken! Kanske är det, som du säger, nedläggning som gäller enligt modell Australien. Tack för ditt inlägg!

  18. PO skriver:

    Paul, din sida är förmodligen den mest objektiva och trovärdiga vad gäller Arbetsförmedlingens roll i samhället just nu. Du känner säkert till att ST (fackförbundet som organiserar många arbetsförmedlare och chefer) har ögonen på GD. Idag publiceras en enkätundersökning gjord bland myndighetens chefer (och som är medlemmar i ST). Kritiken mot GD är graverande. Ca 50 % av cheferna saknar förtroende för GD. Vad som är oroväckande är att GD och ledningen spelar ”the blame game” nu. Ledningen vågade inte i medarbetarundersökningen ta med en fråga om ”förtroende för GD” därför att hon har fått allt sämre resultat. Nu valde man eufemismen ”förtroende för ledningen”, och det resultatet var inte till deras fördel! GD väljer nu att sätta press på cheferna och uttrycker tydligt att hon inte har förtroende för dem, de utsätts för psykologiska tester vars resultat levereras till högre chef; hon hotar att besöka kontor som inte levererar resultat i stället för att ge stöd och uppmuntran. Hon lägger kritiken mot sitt ledarskap utanför sig själv, det är i stället cheferna och medarbetarna som brister. Men hon missar att hon sitter allt mer ensam på sin piedestal! Källa: http://www.publikt.se

  19. Paul Ronge skriver:

    PO: Tack för vänliga ord om min blogg. Jag tycker det är sorgligt att inte politiker och media sätter hårdare tryck i frågan om GD Angeles Bermudez-Svankvists ledarskap samt visar större intresse både för er som förmedlare och de som är långtidsarbetslösa i #fas3.
    Ett undantag är SVT och reportern Mikael Pettersson.

  20. Anna-Lena Kruse skriver:

    Tack för artikeln som beskriver slöseriet med skattemedel. M är värre än S . Partiet lämnar över den viktiga frågan arbetsförmedling till en inkompetent och okunnig person. När har tandläkare och sjuksköterskor varit professionella att styra Sveriges jobb fråga?

|

Skriv en kommentar