Medieträning, medierådgivning och krishantering

AF:s generaldirektör Bermudez-Svankvist bör tvingas avgå

Paul Ronge, 14 juli 2012, 14:47 visad 15 821 gånger 52 kommentarer

Det är sommar och semester och det finns massor med trevligare sysselsättningar än att blogga.

Men efter att ha sett Uppdrag Granskning i torsdags om Arbetsförmedlingens Fas 3, hanteringen av långtidsarbetslösa, känner jag mig tvungen.

Gudarna ska veta att det inte är lätt att vara chef för Arbetsförmedlingen, den myndighet som kanske väcker mest ilska och känslor hos svenska folket efter Försäkringskassan. Jag hade själv på tidigt 1970-tal en (1) kontakt med Arbetsförmedlingen och bestämde mig snabbt för att det var den sista. Jag har vänner som inte känt att de fått någon som helst hjälp, ingen konstruktiv peppning eller kreativa förslag. Bara förnedring.

Gransknings utmärkta reportage kunde gjorts under andra perioder av hög arbetslöshet. Även under socialdemokratiska regeringar sattes människor i så kallade ” åtgärder”. Sysselsättning, eller snarare ”pysselsättning” som rubricerades som ”vuxendagis”. Gräva diken och skotta igen.

I Uppdrag Gransknings program visas folk som släktforskar, som ska bidra till ökat valdeltagande och ”kommunicera med lokalbefolkning” och andra stolligheter inom ramen för Fas 3. En annan person städar och det är helt uppenbart att det borde vara ett betalt jobb. Reportern Mikael Pettersson pratar om ”två diken”, antingen lallande meningslöshet eller jobb som borde vara ”riktiga” och avlönade.

Och här händer något. I ungefär 38 minuten i programmet kommer fokus på Arbetsförmedlingens krishantering, att ett talarmanus skickats ut där lokala AF-chefer får besked hur de ska uttala sig positivt och där det snart visar sig att Granskning har tillgång till interna dokument som avslöjar att Arbetsförmedlingen i en intern revision konstaterar två saker; både att uppföljningen om hur regelverket följs brister och att i 47 procent av fallen kan det handla om att Fas 3-jobben konkurrerar med ordinarie arbeten. 47 procent – alltså nästan hälften!

Efter cirka 41:30 in i  programmet förnekar generaldirektören Angeles Bermudez-Svankvist att det finns en revision: ”Vi har inte tittat på det på det sättet”, vilket gör att hon beslagtas med en solklar lögn. Sedan följer en intervju som är så pinsam att jag inte ens skulle använda den som studiematerial i en medieträning. Hon svarar inte på någon av reporterns uppföljande frågor utan upprepar som en papegoja ett mantra som tycks handla om att om en hög andel blir arbetslösa på samma gång så är det svårt att hinna kontrollera. (!) Det visar sig också under intervjuns gång att Arbetsförmedlingen trixat med resultatet av en undersökning av hur nöjda de som går i Fas 3 är. Ljuga, mörka och vägra svara på frågor; tre absoluta no-no:s i en framgångsrik mediehantering.

Jag lär, som mina kunder vet, ut det motsatta till ”papegojmetoden”. Har du riktigt svåra frågor att hantera så är det svaren på dem du ska stöta och blöta, har du inget bra svar ska du erkänna det och har du gjort bort dig så ska du erkänna det också. Ljuga är absolut tabu.

Men vad gör man om det inte finns något att säga för att generaldirektören inte verkar ha en susning om vad hon håller på med?

Den som medietränat Angeles Bermudez-Svankvist borde skämmas och lämna tillbaka arvodet, visst. Jag vet att Arbetsförmedlingen har upphandlade byråer. Men det som ger den bittraste ironiska eftersmaken är: Den som fick det finaste, glassigaste och bäst betalda jobbet för att hantera massarbetslösheten i Sverige är ett stolpskott.

På 1990-talet lagade hon tänder på mig och andra i Björkhagen. Där hade hon utbildning. Men hon har inget record från tidigare att hantera arbetsmarknadsfrågor. Inget. Man kan säga vad man vill om Allan Larsson (de flesta höjer honom till skyarna) eller Bosse Ringholm (hmmm), men båda dessa blev finansministrar efter sina jobb som AMS-chefer. Det tyder ändå på att dåvarande socialdemokratiska regeringschefer, Ingvar Carlsson och Göran Persson hade en hög tanke om deras kompetens.

Regeringen Reinfeldt sparkade Bo Bylund, som hade dokumentad kompetens från sin tid på Metall och som GD för Banverket och förklarade sig villig att arbeta som lojal tjänsteman under en borgerlig regering, och tillsatte Bermudez-Svankvist.

Och de BEHÅLLER henne trots klavertrampen med flummiga coacher, Fas 3 och konstiga interna skandaler om vänskapstillsättningar till attraktiva befattningar.

Det är för mig ett av de tydligaste tecknen att regeringen Reinfeldt inte är beredd att på allvar kämpa mot massarbetslösheten, att det är en läpparnas bekännelse att ”bekämpa utanförskapet”.

Man kan inte ha ett skämt som GD för en verksamhet som kanske kommer att avgöra valet 2014, kampen mot massarbetslösheten. Vill Reinfeldt och arbetsmarknadsminister Hillevi Engström ha någon trovärdighet i den här frågan måste de nog fasa ut Bermudez-Svankvist i god tid innan valet och tillsätta någon man kan ha respekt för.

Andra skriver intressant om krishantering.

/Paul Ronge

Uppdatering: AMS förre ställföreträdande generaldirektör Lars Sjöström skriver här en gästblogg hos mig om Arbetsförmedlingen och Fas 3. Extremt kunnig, rakt på sak i sakfrågorna. Jag är hedrad över att han gör detta och tror därmed debatten kan lyfta ännu ett steg.

Uppdatering 2: Arbetsförmedlingen köpte PR- och reklamtjänster för 33 miljoner och stod för halva PR-byrån Gullers omsättning förra året. Bara en debattartikel kostade 122 000 kronor. Lägg dessutom till att Bermudez-Svankvist toppar löneligan bland generaldirektörer med 133 500 kr i månaden. Visst måste myndigheter kunna köpa PR och reklamtjänster. Men frågan är väl vad skattebetalarna, de arbetslösa och inte minst de långtidsarbetslösa i Fas 3 i detta fall fått för pengarna.

  • Facebook
  • TwitThis
  • del.icio.us
  • Pusha
  • Bloggy
  • Google
  • LinkedIn
  • Maila artikeln!
  • Skriv ut artikeln!

52 kommentarer till “AF:s generaldirektör Bermudez-Svankvist bör tvingas avgå”

| Nyare kommentarer »
  1. Anki H skriver:

    Bra där, Paul! Jag kröp ur skinnet när programmet visades första gången. Det var ju ett tag sen. Jag tänkte: Det är bara inte möjligt att en GD kan stå i TV och ljuga och slingra sig på detta sätt – oemotsagd!

    Åh, om du slagit larm redan då! Men, bättre sent än aldrig:-)

  2. Claes Samson skriver:

    Du har förstås rätt. Här stods det med rumpan bar. Men politikerna har å andra sidan aldrig tillhandahållit några hållbara byxor vid utnämningarna av sina AMV-chefer. Och Mikael Pettersson är skicklig. I vissa stunder tyckte jag för min del mest synd om henne.

  3. Kent Åsberg skriver:

    Såg endast en del av granskningen av Fas3 på SVT, men när jag nu tagit del av Ditt inlägg ovan kan jag inte annat än hålla med – det måste vara av utomordentlig vikt för den stora mängden arbetslösa, som till råga på eländet av högerregimen utsätts för en behandling, som i många delar påminner om barbari, att en för detta tillstånd så betydande person som nämnda generaldirektör för AF skyndsamt avlägsnas från posten.

    Hatten av för Din rakryggade aktion!

    Kent Åsberg, Vellinge
    @beablanche

  4. bengt skriver:

    Vi behöver STRAFFANSVAR på vår Politiker och total avstängning på ersättning av Lön eller vad de nu kallas .

    Rakhet mot medborgare

  5. @claes skriver:

    Det finns en liten pusselbit till som jag inte vet hur vi ska lösa och det är LOU. När vi avreglerade arbetsmarknadsutbildningen i början av 90-talet (AMUs monopol) arrangerades en helsikes massa fantastiska utbildningar som dels satte folk i nya jobb, dels gav näringslivet ny kompetens.

    Men i stället för att avsätta en slant och låta utbildningsföretag tävla om vem som kunde arrangera den mest effektiva arbetsmarknadsutbildningen (som resulterade i nya jobb och nya affärsmöjligheter) för en sådan slant, så valde man den andra varianten, att ta död på allt med hjälp av LOU.

    Lagen om offentlig upphandling ger alltid samma usla resultat. Billigast skräp vinner. Den som skiter i kvalitet och långsiktighet vinner. Den som är oseriös vinner. Eller än värre den som räknar fel i sitt anbud vinner. Den som luras och framställer sitt förslag som något helt annat än den skit de så småningom kommer leverera vinner.

    Ersättningen för goda arbetsmarknadsåtgärder sjönk till kanske en fjärdedel, knappt någon seriös aktör kunde eller ville vara kvar. Arbetsförmedlingen har öppnat dörren för alla dessa värdelösa och oseriösa aktörer och usla insatser. Arbetsförmedlingen har satt sig själva i den här situationen.

    Hela situationen är tragisk som fan och jag önskar jag kunde komma på hur man kan lösa det.

    Jag har ju, som du vet, 20 erbjudande om praktikplats och jobb per student på några av mina utbildningar. Det är inte bara hundratals lediga jobb i Malmö, Göteborg och Stockholm, det är dessutom hundratals affärsmöjligheter som försvinner när företagen inte kan få fatt i rätt kompetens.

  6. susanna svensson skriver:

    Någon borde kritiskt granska det rapportreportage som sändes förra helgen där det påstods att det fanns hur mycket lediga jobb i skogen som helst men att svenska arbetslösa ungdomar inte ville ta dessa jobb. Skitsnack den dagen fanns det fem lediga sådana jobb i hela landet

  7. Paul Ronge skriver:

    Claes: Håller helt med om att Lagen om Offentlig Upphandling (LOU) är en styggelse som borgar för att billigast på kvalitet och/eller oärligaste vinner.
    Har själv helt slutat att medverka i LOU, jag vet att vill jag hålla samma kvalitet som vanligt så kommer jag att vara för dyr och tveklöst förlora.

  8. Bengt Blomberg skriver:

    DEt är sorgligt när avregleringarna drabbar oss negativt. Det är ändå vi som betalar för att samhället skall fungera.

  9. Jan Ericson skriver:

    Intressant att du uppenbarligen anser att Arbetsförmedlingens generaldirektör är den som avgör hur hög arbetslösheten är. Du hissar generaldirektörer som verkade i en tid med stor arbetskraftsbrist och därför hanterade låg arbetslöshet och hånar dagens generaldirektör som arbetar i en tid där Europa går igenom den djupaste krisen sedan 1920-talet. Oavsett om du har rätt eller fel i sak om den aktuella intervjun (som jag inte själv sett) så är det ganska magstarkt att kalla en generaldirektör för stolpskott. Ovärdigt tycker jag. Alla har rätt att göra ett dåligt framträdande i media, inte minst i uppdrag granskning. Tror väl inte att någon lyckats klara en intervju där med värdigheten i behåll….tror inte du skulle klara det heller….

    De som kritiserar FAS 3 vet inte vilka personer som finns där. Det är de som står allra längst från arbetsmarknaden och tidigare ofta blev förtidspensionerade i stället. De har oftast gått igenom det mesta av utbildning, praktik och annat under fas 1 och 2 under flera år men utan att få jobb. I fas 3 handlar det om att försöka ge dem något slags meningsfull sysselsättning. Under s-regeringen fanns plusjobben som gav mindre än 1% ett riktigt jobb. Fas 3 gör i vart fall att 15% går vidare till arbete eller utbildning. Det är 15 gånger bättre än plusjobben.
    Kritisera gärna – men kom då med ett bättre förslag!

  10. Paul Ronge skriver:

    Jan Ericson: Tack för inlägg! Men jag uppmanar dig: Se programmet (som hela min bloggpost bygger på) innan du uttalar dig om att min kritik är ”ovärdig”.
    Vad jag tycker är ovärdigt är ”pysselsättning” som är lallande meningslös eller att Fas 3 konkurrerar med riktiga ordinarie jobb, de två diken reportern talar om i programmet.
    Jag tycker också det är extremt ovärdigt av en generaldirektör att ljuga, mörka och hela tiden undvika att svara på reporterns frågor enligt ”papegojmetoden”.
    Det tycker du tydligen kan bagatelliseras med ”alla kan göra ett dåligt medieframträdande”, och det är klart: ”papegojmetoden” kommer ju från er politiker (Jan Ericson är riksdagsman för Moderaterna).
    Om jag som amatör kom med bättre förslag så skulle väl jag vara GD? I själva verket tror jag många av dem som nu är arbetslösa i Fas 3 skulle göra ett bättre jobb än Bermudez-Svankvist och de skulle säkert uppskatta den höga lönen.

  11. Susanne Ringskog Vagnhammar skriver:

    Paul, tack! Strålande! Jag satt bara mållös och såg denna utmärkta granskning av Fas 3 och den pinsamma intervjun med AF-chefen och tänkte: HUR kan hon få stå här och blåljuga utan att ställas till ansvar? och HUR kan en kvinna få utnyttjas som städare till svältlön och jobbet kallas inte för det det är?
    TACK för ditt inlägg – nu tror jag du dragit igång något stort, som alla stackars plågade FAS3-are kommer tacka dig för.

  12. Paul Ronge skriver:

    Tack Susanne för vänliga ord. Ja hanteringen av hela den här Fas 3-soppan är förskräcklig.

  13. [...] Efter cirka 41:30 in i programmet förnekar generaldirektören Angeles Bermudez-Svankvist att det finns en revision: ”Vi har inte tittat på det på det sättet”, vilket gör att hon beslagtas med en solklar lögn Paul Ronge [...]

  14. Matti skriver:

    Åh, så bra skrivet! Hjärtat jublar ÄNTLIGEN! Raka tydliga bokstäver om det som är så uppenbart. Tack!

  15. Pernilla skriver:

    Att våga stå för det man gör /inte gör skapar iaf lite trovärdighet.

  16. Jag har länge skrivit om Fas 3 och dess kraftiga ”biverkningar” många av dem otroligt skadliga dessutom. Det ska understrykas här att jag verkligen uppskattar din blogg här, få i samhället vågar öppet gå ut och kritisera denna arbetsmarknadsåtgärd. Framför allt inte de som är inskrivna i Fas 3, de anser att de i så fall blir utsatta för repressalier från sina handläggare på Arbetsförmedlingen. Yttrar de sig blir de avstängda och mister sin ersättning.

    Att värva A B-S till generaldirektör för Arbetsförmedlingen talar sitt klara och tydliga språk. Regeringen visar med hela handen att de saknar politisk vilja att lösa den svåra frågan om arbetslösheten, jag är ju av den uppfattningen att de heller inte är kapabla till det.
    Om vi ska tala om politiskt tillsatta papegojor så är generaldirektören i väldigt gott sällskap, jag antar att ministrarna (arbetsmarknadsministern, socialförsäkringsministern,migrationsministern) är hubbotar som tyvärr råkat ut för fabrikationsfel. De säger samma saker hela tiden och skulle aldrig få för sig att göra ett enda litet avsteg ifrån sina uttalanden. Visar de på egen vilja blir de avpolleterade.

  17. [...] medierådgivare och krishanterare sedan 1998 och arbetar i egna företaget Paul Ronge Media beskriver på ett utmärkt sätt ur hans perspektiv det fabulösa, för att inte säga rent ut sagt [...]

  18. David B skriver:

    Jan E och Paul: Det ovärdiga är väl att vuxna människor inte kan ta tag i sina egna liv och fixa arbeten på egen hand utan att staten tvingas ingripa. Det råder som bekant ingen brist på arbetsuppgifter, i alla fall så länge inte alla har en egen betjänt.

    Nu befinner jag mig i utlandet och kan inte se det aktuella programmet men varje gång jag tidigare sett Fas 3-personer intervjuas har det alltid slagit mig vilka totalt odugliga människor helt utan självinsikt om sin egen oduglighet dessa individer är (det finns säkert undantag; de där 15%:en som får ett riktigt arbete så småningom).

    Jag tycker det är magstarkt att komma och klaga på att man ‘utsätts’ för lågbetald ‘pysselsättning’ när man helt struntat i att följa med arbetsmarknadens utveckling och inte utvecklats som person sedan tonåren.

    Sedan har du Paul naturligtvis rätt i att man inte ska ljuga, oavsett om man är GD eller inte. Tycker det vore befriande om en sådan som Bermudez-Svankvist (som jag haft privat kontakt med i egenskap av missnöjd patient på FTV – ett ärende hon hanterade bra) frankt kunde konstatera ‘90% av fas 3-personerna är helt odugliga. De går inte att utbilda och skulle inte ens få ett reguljärt arbete om de så betalade för att få arbeta’.

    OT: Varför granskar journalister aldrig ‘de utsatta’ kritiskt? ‘Varför gick du inte klart gymnasiet?’ ‘Varför skaffade du barn med någon du visste var alkoholist?’ ‘Varför har du dragit på dig massa skulder för att köpa värdelöst krimskrams?’ ‘Varför är din sjuåring överviktig, har hål i tänderna och har knappt börjat läsa?’. Osv.

  19. Ylva Wadell skriver:

    Hej alla!

    Men speciellt Jan Ericson som uttalade sig – synnerligen nedsättande – om deltagarna i Fas 3. Själv är jag välutbildad och har både lång, god och bred erfarenhet av arbetslivet efter ca 30 år som kompetensutvecklare. Det enda skälet till att jag befinner mig i Fas 3 är att min myndighet drabbades av nedskärningar och att jag är över 50 år.

    Och som jag tidigare skrivit i olika sammanhang – jag har aldrig träffat så många med dubbla akademiska examina som under min tid som arbetslös. Så att det bara är människor som annars skulle vara förtidspensionerade – det stämmer inte.

    Ylva Wadell

  20. Paul Ronge skriver:

    David B: Du hoppar med spikskor på människor som redan ligger och du har i sak fel. Många i Fas 3 har akademisk examen, många har ett långt arbetsliv bakom sig. Deras enda ”fel” är ibland att de hade fyllt 50 när deras arbete försvann. Jag funderade på ditt inlägg, din skrivning om ”totalt odugliga människor” är ju på gränsen till fascistoid, men bloggen ska ha högt i tak och kommentaren får stå kvar.

  21. Lars J skriver:

    Intervjuaren var ändå rätt hygglig med Angeles Bermudez-Svankvist och lät henne komma undan med en del tokigheter och bjöd henne på utgångar genom rätt simpla följdfrågor som tex ”kände du inte till det” trots att Angeles B-M redan tidigare gjort klart att hon kände till undersökningen.

    ”Det är för mig ett av de tydligaste tecknen att regeringen Reinfeldt inte är beredd att på allvar kämpa mot massarbetslösheten, att det är en läpparnas bekännelse att ”bekämpa utanförskapet”.

    Så kan det vara men den ännu hårdare sanningen är väl att det inte längre finns riktiga jobb åt alla. För om det vore så enkelt så att det bara handlar om regeringen så kan den ju faktiskt byta ut.
    Och som dom sa i programmet så har ju beredskapsarbetena nästan helt försvunnit vilket väl var det främsta verktyg som regeringen hade för att snabbt skapa tusentals jobb. Tanken numera är att jobben ska skapas av andra och det är nog även socialdemokraternas inställning numera.

    Norrköping som togs upp var ju ett bra exempel där många i fas 3 har jobbat på fabriker om som inte längre existerar som tex Ericsson men som en gång i tiden sysselsatte massor av människor.
    Fram till nån gång på 80-talet så tillverkades det tom TV-apparater i Norrköping. Idag tillverkas det inga TV-apparater i Norrköping eller i Sverige och jag är inte ens säker på om det längre tillverkas några TV-apparater i vår världsdel längre.

    McDonalds restaurangerna och andra tjänsteföretag i Norrköping har inte (och kommer antagligen inte) att expandera så pass så att de kan erbjuda sysselsättning till alla ungdomar som kommer ut på arbetsmarknaden i samma utsträckning som industrierna gjorde förr. Och då blir det folk över.
    Men jag håller med dig om att AFs generaldirektör bör avgå även om jag inte tror att det leder till några förändringar av ”the big picture” .

  22. Sten Luthman skriver:

    David B: Precis som Paul skriver så kryllar det av högre utbildningar och mycket goda yrkesmeriter bland FAS 3:arna. Deras största problem är personer som du och så är det unga chefer som är livrädda för att anställa en 50+:are även om de får statsbidrag för denne eftersom de är rädda för den erfarenhet och yrkeskunskap ”den gamle” har. Jag är själv FAS 3:are med en yrkesbakrund som skrämmer livet ur folk när jag kontakar dem angående ett jobb.
    Det kallas att vara ÖVERKVALIFICERAD, så tro inte att du skall få en betjänt från denna grupp.
    Sedan kan jag bara säga att det förefaller som om du saknar empati om du ens förstår vad ordet betyder. Det finns nog både en och annan som läst din idiotförklaring av FAS 3:are som inte önskar dig annat än att du blir arbetslös och om du menat vad du skriver om dig själv så skulle du också hamna i FAS 3 med tiden, för du skulle ju också vara överkvalificerad. Så i ett sådant fall kan du ju få bli någons betjänt.

  23. Angelica skriver:

    Paul Ronge: Tack för ett fantastiskt bra inlägg! Tur att sådana som du finns, som vågar ta ställning för det som är rätt och fel, och våga säga vad du tycker. =)

    David B: Man kan aldrig veta vad som kommer att hända och ske i ens liv. Man kan leva ett hur bra liv som helst, och helt plötsligt råka ut för något man inte har kontroll över alls; skilsmässa, dödsfall, att tvingas bli uppsagd, råka ut för en olycka, eller blir sjuk på något annat sätt, och massor av andra saker.
    Ingen kan förutse sådant. Du kanske kan, för du kanske har ”speciella krafter” som andra vanliga dödliga inte har…för annars skulle du inte uttala dig så urbota dumt som du gjorde. När du till exempel skrev:
    ”OT: Varför granskar journalister aldrig ‘de utsatta’ kritiskt? ‘Varför gick du inte klart gymnasiet?’ ‘Varför skaffade du barn med någon du visste var alkoholist?’ ‘Varför har du dragit på dig massa skulder för att köpa värdelöst krimskrams?’ ‘Varför är din sjuåring överviktig, har hål i tänderna och har knappt börjat läsa?’. Osv.”

    Man kan inte döma ut folk på det sättet, det är oacceptabelt! Alla är olika, med olika liv, olika förutsättningar, olika mål och drömmar, olika situationer och förhållanden. Det går inte alltid som man tänkt sig i allting…det kallas LIVET!
    En dag kanske det också drabbar dig något oförutsätt och saker och ting blir kaos för dig…då kommer du får äta upp dina ord.

    Var är din empati och din medkänsla?
    Utan det kommer man till slut att stå mycket ensam här i världen. Man kommer själv att stå still när andra gått vidare och undra vart alla tagit vägen.
    Empati, medkänsla, förståelse och kärlek…det är det som får världen att gå runt.

    Jan Ericson: Tänker inte ens bry mig om att kommentera det du sa…för det var så dumt så det finns inga ord.

    Jag har stor lust att uttrycka mig mycket grövre och kalla er för både det ena och det andra…men jag tänker inte gå ner på den nivån.
    Jag har sagt det jag ville säga nu…på bästa möjliga sätt enligt min mening.

    MVH Angelica.

  24. Therese skriver:

    1000 TACK Paul för ditt inlägg!! Jag har precis hamnat i fas 3 och den förnedring jag utsätts för är omänsklig. Jag är livrädd för att ta allvarlig skada om jag inte tar mig ur detta vansinne illa kvickt. Önskar att fler utbildade människor som hamnar i fas 3 ville träda fram. Men skammen är så stor att man knappt berättar det för någon. Regeringen har tutat i det svenska folket att det är ”sköra människor som varit arbetslösa i minst 8-10 år” som befinner sig i fas 3, men det stämmer verkligen inte. Får en arbetsgivare reda på att man funnit sig i att vara slav är det förstås kört med att få jobb. Det är så SJUKT att detta får fortgå i vårat land.

  25. David B skriver:

    Paul, jag delar inte din uppfattning om att det är högkompetenta människor vi pratar om. Examen är som bekant inte allt. Har man arbetat 30 år eller mer på samma arbetsplats är ens kunskaper och kompetens helt åderförkalkad. Utan att vara vulgär – men du är ju själv arbetsgivare, skulle du anställa den genomsnittlige (med akademisk examen) fas 3-människan? Varför inte? Dessa individer har inte tagit något som helst ansvar för sin kompetens, trots att de (dvs akademikerna som blir uppsagda efter 50) förmodligen haft en lön över snittet på arbetsmarknaden, det är den bistra sanningen. Man kan blunda för sanningen men då blir man en spegelbild av ABS.

    Varför skulle det vara åt det fascistoida hållet att kalla folk som inte kan sköta ett arbete odugliga? Denna oduglighet innebär ju inte att man får utföra rasbiologiska experiment på dem, bara att de aldrig kommer platsa på arbetsmarknaden igen [och mha statens våldsmonopol tvinga till sig en försörjning - det är väl det fascistoida i sammanhanget]. Känns lite lättvindigt att dra fram fascistkortet så där.

    Ett UG om varför (högutbildade) Pelle och Stina hamnade i Fas 3 skulle säkert vara nyttig TV för många svenskar.

  26. Angelica skriver:

    David B:
    Du verkar inte ha något som helst medkännande för människor i FAS 3, oavsett vilken ålder de är i eller av vilken anledning de är där.
    Menar du att alla människor, alla, aldrig ska stanna mer än 5-10 år på samma arbetsplats utan hela tiden byta arbeten, och gå olika utbildningar bara för att inte bli ”åderförkalkade” och inte ha någon mer kompetens, som du kallar det?
    Vissa kan säkert det, och vill det, och det är ju jättebra för dem, men låååångt ifrån alla kan det.
    Kanske på grund av att om man faktiskt har en arbetsplats där man trivs någorlunda med en någorlunda bra lön vill stanna där så länge dom kan. Och det är väl inte så konstigt? Har man ett jobb är man väl tacksam för det och vill behålla det så länge som möjligt, framför att helt plötsligt kasta sig ut i arbetslösheten igen, eller studievärlden…särskilt när man kanske har en familj eller andra att ta hand om och försörja.
    Är det så svårt att förstå? Verkligen?

    Tänk och resonera med hjärtat istället för den trångsynta hjärna du verkar ha…

    Du verkar vara så trångsynt så att det är skrämmande. Var är ditt hjärta?
    Kan slå vad om att du stöder Alliansen. Bara de som gör det uttalar sig på det sättet du gör…helt utan hjärta, omtanke och empati.

    Eller resonerar du som så att det inte får plats med något tänk och kännande med hjärtat, för då ”kommer man ingenstans här i världen”?
    Det är nämligen så som Alliansen helt och hållet verkar resonera.
    Då kan jag berätta en sak för dig…med hjärta kommer man vart man vill och hur långt man vill, och dessutom gör man andra glada och världen till en bättre plats.
    Utan hjärta….kommer du kanske också långt…men ganska ensam tillslut. För du har då i processen att komma dit du vill, trampat ner alla…även dom som bryr sig om dig…och du kommer stå ensam kvar.

    Så vad gynnar människan bäst i längden….?
    Hur människan tänker där skiljer de vettiga och de korkade åt.
    Vilken sida vill du tillhöra…?

    / Angelica

  27. David B skriver:

    Sten: Min arbetsgivare (börsnoterat IT-konsultföretag) har i min grupp (på 20-30 personer) anställt i alla fall tre personer som är äldre än 50 senaste året. De har alltså arbetat med IT i 30 år. Inga problem alls. Att någon skulle vara rädd för kunskap och erfarenhet är en myt (ungefär som att män inte vågar ha relationer med kvinnor som har högre lön), men det är väl ganska mänskligt att försöka skylla egna tillkortakommanden på yttre omständigheter. Vad det handlar om personlighet och inställning. Det finns 25-åringar (se bara på bruksorter) som är fast i gårdagens värld och därför inte är anställningsbara.

    Det är arbetskraftsbrist i många yrken i Stockholm idag (och Stockholm är en väsentlig del av den svenska arbetsmarknaden för akademiker). Tror du verkligen arbetsgivare inte skulle kosta på sig ett halvårs provanställning med två veckor uppsägningstid om den möjlige arbetstagaren verkade något så när rätt rent kuskapsmässigt men var 50+ under sådana omständigheter? Då har du inte arbetat med rekrytering. Eller så vägrar du flytta till Stockholm – och då är ju fas 3 självförvållat (genom en åderförkalkad inställning till ändringar i livet).

    Jag avslutade min IT-utbildning augusti 2001, ett halvår efter att börsen peaket under den sk dotcom-bubblan. Jag drabbades på mindre än ett år av tre konkurser och har bortrationaliserats två gånger under dessa nedskärningsår. Jag arbetade på lager och läste universitetskurser för att hålla mig à jour mellan varven. Det tog mig fem år att få ett fast arbete som motsvarade min utbildning. Men jag behövde bara någon enstaka gång kontakta AF, vilket jag är oändligt glad över. Jag tror jag vet precis vad jag pratar om.

    Angelica: det är rätt grova beskyllningar om brist på empati du kommer med. Grejen är den att det inte är synd om er. Ni har haft ett helt yrkesliv på er att skaffa marginaler i livet men har ignorerat detta. För ett år sedan blev jag bekant med en ung kvinna som det verkligen är synd om, hon gick aldrig klart grundskolan (pga hennes föräldrars ignorans – en av dem är gymnasielärare!), hamnade i sexbranschen, har åkt in- och ut på psyket och är lever fn på den lägsta aktivitetsersättninger (för de som är under 30). Henne är det synd om. Om inget händer i hennes liv kommer hon leva i ekonomisk misär till pension – och vilken pension sedan – lägsta tänkbara. Fattig hela livet – hur ser du på det i jämförelse med din situation?

    Denna väninna hjälper jag numera med myndighetskontakter, läkarbesök, pengar i vardagen, övriga kontakter, CV, lite guldkanter i vardagen osv. Jag blir förbannad när människor i medelåldern tycker synd om sig själva för att de hamnat i fas 3 när jag vet hur min väninnas liv sett och ser ut. Hon fick aldrig chansen, innan hon träffade mig, att ens komma in på banan. Ni har haft årtionden på er att bygga upp era liv men har duckat det ansvaret. Min väninna har aldrig kunnat göra något annat än att (över)leva för dagen.

    Men om någon här kan erbjuda henne ett receptionistjobb eller liknande, gärna på halvtid så hon kan plugga lite vid sidan av (om hon orkar) – hör gärna av er. Hon får sannolikt stora delar av, eller hela, lönen betald av AF och/eller FK så det ska inte vara några konstigheter. Hon är språkbegåvad, verbal, trevlig, representativ och ”socialt kompetent” och borde kunna bli produktiv på några månader.

    Angelica, varför kan man inte döma människor efter deras val i livet? Jag dömer utan att blinka min väninnas föräldrar för min väninnas katastrofala uppväxt. Som jag skrev i mitt svar till Paul, man måste våga tala klarspråk. Vissa val är mycket sämre än andra (som att ignorera sina barns problem i skolan eftersom det vore en prestigeförlust att medge) och väljer man dem är man en sämre människa.

    Slutligen, Angelica, att arbetsmarknaden kommer förändras är inte något som är svårt att förutsäga. Jag kan med (nära) 100%-ig säkerhet säga att företag och myndigheters personalbehov kommer ändras även i framtiden (samt att folk kommer dö, bli sjuka, skilja sig etc) och att folk kommer bli uppsagda pga detta. Alla är skyldiga att ställa sig fråga hur de bäst förbereder sig på detta.

    ————-
    Alla ni som skriver ovan att ni är akademiker och hamnat i fas 3 – det är ju inte direkt så att man får ett trist besked av sin chef dag 1 och dag 2 helt plötsligt sitter på fas 3. Det hinner ju rinna rätt mycket vatten under broarna innan det sker. Vad gjorde ni egentligen under all den tiden?

  28. David B skriver:

    För övrigt, har man arbetat 30 år/hela livet på samma ställe så har man ett ganska tunt CV. En nyexad student som haft lite olika extra- och sommarjobb har ju, helt rationellt, både ett mycket intressantare CV såväl som fler referenser. Tänk på det.

  29. susanna svensson skriver:

    Alla kan inte flytta till stockholm som bekant är det brist på bostäder och dessutom är redan över 4000 personer i Stockholmsområdet redan inskrivna i fas3, ca 100 000 personer är arbetslösa eller har så korta tillfälliga anställningar så att de fortfarande är inskrivna hos AF. Att sitta och påstå att det inte förekommer åldersdiskriminering på svensk arbetsmarknad är bra fräckt. Det finns ett flertal undersökningar som visar att det är den vanligaste varianten av diskriminering på arbetsmarkanden. Svenska arbetsgivare är enligt en undersökning gjord av manpower sämst på att ta vara på den kompetens som finns hos 50+ personer. http://www.manpower.se/MPNet3/Content.asp?NodeID=52111&ref=SWEDEN_NORDIC

  30. Sten Luthman skriver:

    David B: Jag förstår av vad du skriver att du inte tillhör landets ålderselit och att du haft en krokig väg till ditt konsultjobb i IT-branschen. Visst finns det branscher där ålder och erfarenhet är en merit men dessa områden är lika få som miljonstäderna i Sverige är det. När det gäller att ”chefer” är rädda för att anställa äldre med större erfarenhet än dem själva, så finns det givetvis undantag. Själv hade jag inga svårigheter att anställa folk utifrån kompetens och inte ålder, kön eller etniskt ursprung under min tid som verksamhetschef inom logistikområdet.

    Jag är ”söderkis” i sjunde generationen och skulle det finnas ett logistikjobb i Stockholm som motsvarade min utbildning och erfarenhet och företaget ville anställa mig skulle jag gärna flytta hem igen, tyvärr så ligger knappt något av dem i Stockholm utan i någon av kranskommunerna inom Stockholmsområdet och dessutom är dessa arbetstillfällen ytterst få.

    Du tycks tro att alla FAS 3:are har arbetat hela sitt yrkesverksamma liv på samma tjänst och därför har ett CV tunnare än ett lönekuvert. Om du visste hur fel du har, många av oss har meritförteckningar och för CV:t relevanta fakta som snarare påminner om A4-pärmar än lönekuvert och är bra mycket intressantare än det din nyexade student kan visa upp.

    Ditt förhållande till den unga kvinnan vägrar jag kommentera men om jag själv skulle ta upp alla personer som jag hjälpt så skulle denna kommentar bli alldeles för lång.

    När jag var i din ålder hade jag inte varit arbetslös en dag och Arbetsförmedlingen var ett för mig okänt begrepp och kanske jag själv var lite kaxig när äldre beklagade sig, men vänta du och se när du själv är dryga sextio år och allt inte längre är lika rosenskimrande i din värld samtidigt som dina egna barn och deras jämnåriga uttrycker sig om dig som du nu gör idag om oss. Så spar lite på krutet och inse att allt inte är beständigt, inte ens din tillvaro utan att det finns en morgondag också.

    För att sedan bara kommentera Paul Ronges önskan gällande Bermudez-Svankvists avgång så håller jag fullkomligt med, jag skrev själv ett blogginlägg i februari 2011 om denna inkompetenta kvinna.
    Kan läsas här: http://blogg.passagen.se/dr.stone/entry/en_studie_i_myndighetsmissbruk_lagbrott

  31. Paul Ronge skriver:

    David: Jag kallar dig inte fascist, men att dra alla i Fas 3 över en kam, generalisera och kalla dem ”totalt odugliga” tyckte jag var en fascistoid beskrivning. Jag tror inte heller du vill gå från fas till gas.
    Sten: Jag har nu läst din blogg och jämfört med den så är ju min kritik mot Bermudez-Svankvist torr som en promemoria. Jag tycker nog personangreppen är i saftigaste laget, även om jag förstår din ilska.
    I övrigt – tack alla som debatterar här. Frågan om Arbetsförmedlingen och Fas 3 är glödhet och livsviktig.

  32. Bengt Fredriksson skriver:

    David: Det är alltså synd om en kvinna som hamnat i sexbranschen och åkt ut och in på psyket pga sina föräldrars ignorans men de som idag befinner sig i Fas3 pga liknande omständigheter, mobbing, dåligt självförtroende av olika anledningar.. variationerna kan vara oändliga dessa medmänniskor drar du dig inte för att kalla oduglingar och att de får skylla sig själva. Vari består skillnaden och logiken i detta?

  33. Dea skriver:

    Folk har olika driv. Och även med massor av driv kan det vara olika lätt.

    Rimliga frågor för att bestämma den sökandes framtida arbetsförmåga är en sak; men David B verkar blandat ihop AF med ”Lyxfällan” eller ”Du är vad du äter”. Barnens och partnerns hälsa och dylik nöjesförnedring är inte relevant.

  34. Faz 3-slav skriver:

    Min anordnare säger att arbetsförmedlingen nyligen infört nya regler som innebär att man inte längre har rätt att vara ledig 4 timmar per vecka för att söka jobb. Är det verkligen sant?? Jag var tidigare en stark människa men känner att det går snabbt utför. Hemskt!

  35. susanna svensson skriver:

    Faz-3 slav jag har inte hört om några ändringar angående dessa regler, men jag har under flera år haft kontakt med personer över hela landet och tyvärr är det så att många handläggare tolkar reglerna olika. Om jag inte minns fel så står det i reglerna att antalet timmar för jobbsök ska planeras i samarbete med handläggaren på AF. Därför beror det en hel del på vilken handläggare man har. Sök medlemskap i gruppen kollegor i jobb och utvecklingsgarantin på facebook

  36. Faz 3-slav skriver:

    Tack för ditt svar Susanna! Tråkigt bara att min handläggare på arbetsförmedlingen har semester en månad. Man kan undra vad det är för typ av människor/företag som utnyttjar fas 3. Det är så sjukt att det är omöjligt att ta in även fast man är mitt uppe i det. Snart måste det ju hända något.

  37. David B skriver:

    Angelica: ja det är väl högst rimligt att man, om man är anställd, byter arbete var 5-10 år. Inget hindrar väl att man söker sig tillbaka till sin fd arbetsgivare efter några år på annat håll. Vet inte varför du tar upp arbetslöshet: man arbetar väl kvar på sin befintliga arbetsplats tills man hittat ett nytt arbete. När du skriver sådant där känns det inte som en överraskning att du hamnat i fas 3.

    Även din litania om alliansen är minst lika avslöjande. Tror man att förment allmänborgerliga politiker äter barn om de får chansen tror jag man ska vara glad över att det ens finns något som fas 3, så man slipper vara helt inkomstlös. Fast du kom ju ända till Fas 3 tack vare ditt stora hjärta. Grattis.

    Susanna: 4000 personer är inte särskilt mycket, 2-3‰ av befolkningen i Stockholm. Har du ens läst Manpowerundersökningen du refererar till? Den handlar överhuvudtaget inte om diskriminering utan om rekryteringsstrategi. Den enda diskriminering som ev berörs där är väl att vissa företag (4% av de svenska) diskriminerar alla som inte ingår i gruppen äldre arbetstagare genom att ha en strategi för de sistnämnde men inte för andra åldersgrupper.

    Sten: Jag fattar inte riktigt: finns det logistikjobb som vore lämpliga för dig i Stockholms kranskommnuner men du vill arbeta inne i stan och är därför inte intresserad? Sedan fattar jag inte heller varför du inte kan arbeta med något annat än logistik.

    Om jag blir arbetslös efter 60 och då inte hittar något nytt arbete kommer jag kunna leva på sparpengar till pension. Att på 30 års arbetsliv inte ha sparat ihop några årslöner är helt absurt. När jag var runt 30 hade jag lagt undan tillräckligt med pengar för att klara mig ett år, en otrolig trygghet (redan när jag var student klarade jag mig egen hand rätt länge). Du borde prova.

    Bengt: Var har jag skrivit det du påstår? Min tes är att den stora majoriteten i fas 3 är där för att de är oanställningsbara, och det gäller även sk akademiker där många enligt egen utsago arbetat på samma ställe i 30 år eller så. Jag gjorde ett uppdrag på Skatteverket för några år sedan. Jag kan verkligen se hur en inte ringa andel av de anställda där skulle få *stora* problem på arbetsmarknaden om SKV drog ner (men det kommer ju av naturliga skäl aldrig ske),

  38. ensvensktiger skriver:

    David B: Man kan absolut ifrågasätta en människas val i livet men alla val en människa tar utgår från de erfarenheter och kunskaper man har vid tiden då valet görs. Vi föds inte med lika förutsättningar och våra vägar i livet ser olika ut. Det gäller även de i Fas 3. Man kan mycket väl ha gjort ”rätt” men saknar ändå förmågan att sälja in sig själv till arbetsgivarna. Det är en stentuff tävling om jobben och är man som person inte gjord för den tävlingen är man rökt.

    Alla i Fas 3 är långt ifrån oanställningsbara. Men för att många i denna grupp ska få en chans måste AF:s åtgärder ändras och pengar användas mer konstruktivt. Idag går många till Fas 3 utan att ens ha fått någon rimlig hjälp i Fas 1 och 2. Många i Fas 3 har inte ens en placering och får ingen hjälp. Arbetsmarknadsutbildningar är t.ex. en bristvara idag och även om utbildning inte är en universallösning skulle det utan tvekan kunna vara en nyckel för AF att bättra kunna matcha arbetssökande med den kompetens som efterfrågas. Detta vet jag delas av landets arbetsförmedlare enligt en enkät vi fick se resultatet av för ett par månader sedan.
    Det största dilemmat som jag ser det idag på arbetsmarknaden är dock de ständiga kraven på erfarenhet – även på de enklaste former av arbete. För till viss del stämmer det att jobb finns. Men om ingen vill anställa arbetskraften som finns för att de inte lever upp till kraven blir det ett moment 22.

    Arbetsmarknaden idag är en seg massa att vada i som arbetslös. Du visar tydligt i dina inlägg att din erfarenhet av arbetslöshet som den ser ut för de flesta i princip är obefintlig och likaså saknar du insikter i hur arbetsmarknaden fungerar. Du utgår från din bransch men branscher ser olika ut. Ofta fungerar arbetsmarknaden så idag att om en arbetssökande saknar erfarenhet inom ett visst område och är över en viss ålder är denne ointressant. Det kan således betyda att det inte är så enkelt att bara byta bransch som du vill göra gällande och spelar ålder in. Man måste inte vara åderförkalkad för att uppleva det och jag lovar att AF kan intyga att landet ligger så. Som arbetssökande blir man därför begränsad att söka arbete i en viss bransch och är det en bransch med som det är svårt att få jobb finns det ibland inga utvägar mer än att plugga. För en person som haft en tuff skoltid känns högre studier skrämmande och ouppnåliga – kanske saknas det ens behörighet till högre studier. För andra som kanske redan har en högre utbildning kan det säkert kännas väldigt tungt att sätta sig i skolbänken en gång till och dra på sig nya skulder med studielån. Kanske kan det också vara svårt att veta vad man ska studera till.

    Vad jag försöker säga är att det självklart ska ställas krav på individen men att problematiken inte alltid är enkel och att samhället har ett ansvar att ge individen det stöd som behövs för att denne ska kunna bli självförsörjande. Det görs inte idag även om arbetsmarknadsministern och AF vill få väljarna att tro annorlunda.

    Jag tycker att det är tråkigt att läsa dina inlägg där du, ur en moralkonservativ grund, skoningslöst dömer ut deltagare i Fas 3 som en homogen grupp samtidigt som du vill lyfta fram dig själv som en slags förebild. Lever man inte upp till vad du lyckats åstadkomma är det automatiskt fel på individen (minus din väninna då). Som om att alla människor har haft samma förutsättningar som du i livet.
    Det som är intressant när man läser inlägg som dina är att de aldrig vill diskutera huruvida åtgärden lever upp till sitt syfte eller om det har jobbskapande effekter. Är åtgärden värd sina skattepengar? 15% säger man går vidare till jobb eller studier. Av de 15 % sägs också de ingå som får tillfälliga jobb och som sedan återvänder till Fas 3. Det är något att ta med i beräkningarna när man använder propaganda från regeringen och statistiktrixaren AF som fakta. Men det är kanske helt enkelt skönare för dig att förenkla strukturella problem och sparka nedåt? Det tror jag.

  39. David B skriver:

    Ensvensktiger: Nej jag har ingen större erfarenhet av hur det är att vara lågutbildad och arbetslös, men den här diskussionen handlade om akademiker, många med dubbelexamen (och lång arbetslivserfarenhet) i fas 3. I detta ämne har jag utmärkt personlig erfarenhet (och har även läst tre terminer nationalekonomi, bla arbetsmarknadsekonomi för Mårten Palme). När jag läser vad dessa akademiker skriver ovan förstår jag inte hur de ens fick ett arbete i första läget.

    Det enda ansvar ”samhället” (vad/vem är detta?) möjligen har är att kompensera barn som haft otur med sina föräldrar och härigenom fått en svår start i livet. Medelålders som arbetat i 30 (!) år och är inblandade i strukturomvandlingar borde ha kunna förutse detta och agerat proaktivt. De facto är ju de flesta 50-plussare inte i fas 3 utan arbetar på som vanligt. De som återstår är de som inte förmådde vara proaktiva och de har i stor utsträckning gjort sig själva oanställningsbara.

    Mitt förslag på lösning är att alla dessa akademiker i fas 3 som aldrig träffat så många kompetenta människor som när de hamnat i fas 3 startar en egen verksamhet. Extremt kompetent arbetskraft finns det ju tydligen gott om och folk borde initialt ha ganska låga lönekrav (kan ju höjas så småningom när verksamheten blir extremt lönsam).

    Om du tycker ovanstående låter ironiskt: ja det är det. Jag tror helt enkelt inte att dessa personer skulle fungera på arbetsmarknaden, ens som diskare (något jag sommarjobbade med under några år). Det är inte en fråga om kompetens utan om attityd, och det enda (?) sättet att ändra denna attityd är väl att dra in folks bidrag. Då kommer det nog hända saker.

  40. ensvensktiger skriver:

    Rättelser i mitt förra inlägg:

    ”Det kan således betyda att det inte är så enkelt att bara byta bransch som du vill göra gällande och där kan även ålder spela in negativt. ”

    ”Som arbetssökande blir man därför begränsad att söka arbete i den bransch där man har den mesta av sin tidigare erfarenhet och är det en bransch där det är svårt att få jobb finns det ibland inga utvägar mer än att plugga. ”

    Jag läste genom ett av dina inlägg igen David och fann det här:

    ”Men om någon här kan erbjuda henne ett receptionistjobb eller liknande, gärna på halvtid så hon kan plugga lite vid sidan av (om hon orkar) – hör gärna av er. Hon får sannolikt stora delar av, eller hela, lönen betald av AF och/eller FK så det ska inte vara några konstigheter. Hon är språkbegåvad, verbal, trevlig, representativ och ”socialt kompetent” och borde kunna bli produktiv på några månader.”

    Har din väninna någon tidigare erfarenhet av receptionistjobb? Har hon någon utbildning som skulle kunna komma till användning i ett sådant yrke? Om svaret är nej undrar jag varför någon skulle anställa henne när det idag finns gott om arbetslösa som har detta i ryggsäcken. Ett annat alternativ många företag använder sig av är att ta in en student via ett bemanningsföretag för en billig peng istället.

    Det du skriver om din väninna passar stämmer bra in på väldigt många av deltagarna i Fas 3. Varför skulle då dessa vara mer ”oanställningsbara” än henne?

    En annan intressant aspekt på det där med ”oanställningsbara” är att många av deltagarna i Fas 3 idag utför uppgifter som vanliga anställda gör (något som egentligen inte får förekomma enligt regelverket kring Fas 3). På vilket sätt skulle då en sådan deltagare inte vara anställningsbar? Om nu behovet finns från arbetsgivaren/anordnaren att få vissa uppgifter utförda borde de väl rimligen kunna erbjuda anställning och lön till den som utför uppgiften på ett tillfredsställande vis? Sådant ska inte skattebetalarna behövas betala för tycker jag.

    Men visst, du kan ju lägga energin på att låta UG granska varför personer hamnat i Fas 3 och du kan peka finger och moralisera över vilka dåliga val den och den har gjort. Det ändrar inte det faktum att Fas 3 inte uppfyller sitt syfte som åtgärd och att den saknar jobbskapande effekter.
    Oavsett hur fel än människa än gjort i sitt liv borde det väl rimligen vara mer lönsamt för både samhälle och individ att stödja denne att bli självförsörjande om viljan att arbeta finns? Att låsa in människor i meningslösa åtgärder som ett slags straff är otroligt destruktivt och leder till icke önskvärda effekter på ett personligt plan och är ett jävla slöseri med resurser. Dessa människor är inga brottslingar. De råkar bara sakna ett jobb.

  41. ensvensktiger skriver:

    ”Jag tror helt enkelt inte att dessa personer skulle fungera på arbetsmarknaden, ens som diskare (något jag sommarjobbade med under några år). Det är inte en fråga om kompetens utan om attityd, och det enda (?) sättet att ändra denna attityd är väl att dra in folks bidrag. Då kommer det nog hända saker.”

    Att dra in folks bidrag och göra dem hemlösa är knappast något som gör dem mer anställningsbara. Snarare tvärtom…

    Nog för att attityd kan spela in i jobbsökandet men att mena att arbetslösa akademiker i Fas 3 inte skulle platsa på arbetsmarknaden p.g.a det är en väldigt grov generalisering. Annars har du rätt i att det finns, inte extremt mycket, men väl en hel del kompetent arbetskraft som går arbetslös.

  42. susanna svensson skriver:

    David jag kan hålla med om att jag på ett sätt har mig själv att skylla. Redan i mitten på 80 talet när den dåvarande sosseregeringen avreglerade marknaden borde jag ha engagerat mig politiskt för att få stopp på dessa vansinnigheter. Jag borde ha ställt mig på barrikaderna och inte gett mig fören vi fått lagar som förbjuder utländska multinationella bolag att köpa upp svenska småföretag. Hade jag gjort det hade jag inte varit arbetslös i dag.

  43. David B skriver:

    Ensvensktiger: Du tycker inte det är anmärkningsvärt att du jämför, enligt egen utsago, högt kompetenta medelålders akademiker med någon i tjugorårsåldern som inte gått ut grundskolan? Men om din jämförelse är rimlig, varför behöver jag ens förklara för dig varför dessa fas 3-människor är oanställningsbara?

    Men ja, hon har faktiskt erfarenhet av telefonistarbete (på olika sexchattlinjer, horoskop etc). Och som jag skrev, hon får säkert lönebidrag och skulle bli produktiv på några månader.

    Anställningsbar = ens produktivitet överstiger kostnaden arbetsgivaren har för dig. Sitter man i fas 3 är det väl uppenbart för alla att den ekvationen inte går att räkna hem för vederbörande.

    Vad gäller attityden tycker jag diskussionen till det här inlägget varit väldigt avslöjande kring hur många fas 3-deltagare resonerar och vilken attityd de har. Jag vidhåller att det är ett attitydproblem, se tex Susanna Svensson som tycker att du eller jag som småföretagare inte skulle få göra vad vi vill med vår egendom om det råkar vara ett företag SS arbetar i. SS borde starta sitt eget företag och låta bli att sälja när hon blir erbjuden.

  44. Angelica skriver:

    David B: Jag är inte i FAS3. Jag är sjukskriven och har inte blivit utförsäkrad ännu. Det är långt kvar tills jag hamnar i FAS3. Så det har du uppfattat fel, lille du. Men jag har stora sympatier för dom som har hamnat där. För jag är en empatisk, medkännande, förstående människa som själv har gått igenom ett helvete utan dess like under mitt liv.

    Kom med all kritik du vill mot mig. jag har tillräckligt stark självkänsla och självkännedom för att inte ta åt mig.
    Om du klickar på mitt namn så kommer du automatisk till min personliga blogg. Du får gärna läsa på lite om mig där om du vill. Vill du inte, så skit i det. Jag bryr mig inte för fem öre.

    Men du dömer uppenbarligen mig utan att överhuvudtaget känna till min situation.
    Du verkar själv vara ganska känslig över att bli ”dömd”…tänk dig då för innan du själv dömer andra.

    Sen så du inte bara utgå från dig själv, typ ”Kan väl jag så kan väl alla”.
    Det är jävligt trångsynt att göra det. Spelar ingen roll vad du säger, det är dagens sanning.

    Så chilla…take a chill pill, for Christ sake…!

    /Angelica

  45. ensvensktiger skriver:

    David B: Nej, jag gör inte den jämförelsen utan utgår från ett tidigare inlägg där du skrev att 90% av fas 3-personerna är helt odugliga. De går inte att utbilda och skulle inte ens få ett reguljärt arbete om de så betalade för att få arbeta. Du skrev inget om det bara var akademikerna du menade så jag utgår från att du syftade på 90% av helheten.
    Det du skrev är inte sant och visar mest upp en väldig fördomsfullhet kring Fas 3 och vilka personer som finns där. Till att börja med får de ju uppenbarligen arbeta när anordnaren får betalt för att ha dem där. Många fasare får goda vitsord och jag vet flera vars anordnare starkt undrat varför de är i Fas 3. ”Jag trodde att det bara var äldre och sådana som inte vill jobba. Men XXX är ju jätteduktig.”. Det finns absolut hopplösa fall representerade i den gruppen också men att det skulle vara så många som 90% är en snedvinkling som är helt åt skogen.

    Problemet för den som hamnar i Fas 3 är att din bakgrund inte spelar någon roll. Du kan vara en medelålders akademiker med dubbel examina eller en 25-åring som inte gick klart grundskolan. Möjligheterna att ta sig ur är väldigt begränsade och i takt med att den psykiska hälsan hos deltagarna försämras minskar deras möjligheter att göra bra ifrån sig på en intervju. Det här är känt sedan länge hos AF. Vidare är det ingen merit att vara fasare när man söker arbete – tvärtom. Okunskap och fördomar kring arbetslöshet kan ha en avgörande roll när arbetsgivare väljer vem som ska få komma till intervju. Därför får många kompetenta arbetslösa aldrig chansen.

    Hade platserna som finns i Fas 3 varit seriösa och kombinerats med utbildning hade åtgärden kunnat vara ett väldigt effektivt verktyg för att få människor i arbete. Men så fungerar det inte idag. Tvärtom går enorma summor av våra skattepengar till anordnarparasiter som blir rika som troll. Är det rimligt eller ens vettigt? Nej, jag tycker inte det.

    Din syn på vad det innebär att vara anställningsbar är väldigt snäv och helt fokuserad på den ekonomiska vinsten för arbetsgivaren. Det förvånar inte förvisso med tanke på dina åsikter i övrigt. Men när Arbetsförmedlingen stämplar dig som anställningsbar gör de en helhetsbedömning och där individens produktiva förmåga inte med beräkningarna. Det ses snarare som en naturlig följd om personen visar arbetsvilja och söker arbete efter sina meriter.

    ”Anställningsbar = ens produktivitet överstiger kostnaden arbetsgivaren har för dig. Sitter man i fas 3 är det väl uppenbart för alla att den ekvationen inte går att räkna hem för vederbörande.”

    Så bara genom att ha en Fas 3:are på plats förlorar alltså anordnaren 5000 kr/mån i produktivitet och måste få statligt bidrag för det? Det låter märkligt.

    ”Vad gäller attityden tycker jag diskussionen till det här inlägget varit väldigt avslöjande kring hur många fas 3-deltagare resonerar och vilken attityd de har.”

    Jag tolkar Susannas inlägg som att hon hellre vill arbeta än vara i Fas 3 och den inställningen känner jag igen i mina möten med deltagare. Hon är rädd om jobben på svensk mark vilket jag också är även om jag inte vill hindra utländska multinationella bolag att köpa upp svenska småföretag. Det jag skulle vilja är att hitta ett alternativ till att ta bort arbetstillfällen och ersätta dem med Fas 3. För det är ingen bra lösning och det tror jag helt ärligt inte att du tycker heller. Jag vill se fler i arbete och fler som betalar skatt. Inte fler som pysselsätts och lever på skatt.

    Vad jag också försöker säga är att istället för att fokusera på vad som skett tidigare i en människas liv som gjort att den sitter i Fas 3 kanske det vore på sin plats att ifrågasätta varför dina och mina skattepengar ska behöva forsa in i en konstgjord marknad som inte lever upp till sitt syfte, som får människor att må dåligt och där man som anordnare kan bli miljonär på skattepengar som man inte behöver redovisa för.
    Jo, man kan och ska ställa krav på individen i Fas 3 också. Men man ändrar inte på människor genom att bara bryta ner dem psykiskt med piskor. Vi är inga robotar utan kännande och tänkande varelser. De är också därför reaktionerna blir som de blir på dina inlägg.

  46. susanna svensson skriver:

    Vi skulle ha haft liknande lagar som i Tyskland i så fall hade jag inte varit arbetslös i dag. I den bransch jag jobbade köpte en amerikansk multinationell koncern upp en stor del av de fabriker som fanns i Europa. Sedan började hopslagningar och rationaliseringar. Vi anställda ville köpa när verksamheten skulle läggas ner i Sverige men fick till svar att de hellre slog sönder maskinerna än sålde till oss. Eftersom att vi har så SVAG anställningstrygghet i Sverige jämfört med Tyskland så flyttades verksamheten till en av fabrikerna de hade köpt där. Det gick ett par år sedan så hade de tappat så mycket marknadsandelar pga kvalitetsförsämringar pga rationaliseringarna att de ville lägga ner i Tyskland också men se det gick inte eftersom personalen ville ta över och de blev tvingade att sälja till personalen för 1 euro. En fabrik som de hade köpt några år tidigare för nästan 200 miljoner. När jag hörde det jublade jag av glädje. Men grundproblemet kvarstår ca 500 personer runt om i Europa har blivit arbetslösa pga dessa roffares framfart.

  47. David B skriver:

    Angelica: Diskussionen handlade om FAS3. Sjukskrivningsregler är en annan diskussion (kan jag förstås också ta). För övrigt borde du prata med dina föräldrar om ditt liv nu varit sådan misär. Och om de inte finns, prata med dem som är satta att skydda de skyddslösa mot olämpliga föräldrar.

  48. David B skriver:

    Ensvensktiger: Du jämför visst min ej grundskoleutbildade väninna i 20-årsåldern med medelålders fas 3-akademiker, citat ‘Det du skriver om din väninna passar stämmer bra in på väldigt många av deltagarna i Fas 3.’ i en diskussion som handlar om akademiker i fas 3. Men visst, 90% (grov uppskattning) gäller nog rakt av i fas 3. Det är ju liksom inte så att man inte fått många chanser på vägen dit, chanser man inte förmått ta.

    Att arbeta när arbetsgivaren får betalt för att anställa är inte att arbeta på en produktiv nivå.

    Klart det inte är en merit att vara fas 3:are – det är ju ett tydligt tecken på att man varit arbetslös i åratal. Har jag påstått att det skulle vara en merit? Hade man varit kompetent hade man fått ett arbete långt innan man hamnade i fas 3. Observera: kompetent betyder att man har en kompetens som är aktuell på arbetsmarknaden idag, inte på 70-talet.

    Utöver enorma pengar till anordnarparasiter går stora summor också till arbetlösparasiter. Efter 30 år på arbetsmarknaden, oftast rimligt välbetald, borde man ha marginaler att klara åratal av arbetslöshet på egen hand. Den sortens sparkapital skulle också göra det möjligt att starta sin egen verksamhet.

    För mig är anställningsbar en strikt nationalekonomisk term. Antingen tillför man verksamheten något eller inte.

    ”Så bara genom att ha en Fas 3:are på plats förlorar alltså anordnaren 5000 kr/mån i produktivitet och måste få statligt bidrag för det? Det låter märkligt.”

    Vad tror du handledning kostar? Varför tror du det ibland kan vara svårt för unga att få anställning (de saknar erfarenhet och kommer behöva handledning)?

    ”Jag tolkar Susannas inlägg som att hon hellre vill arbeta än vara i Fas 3 och den inställningen känner jag igen i mina möten med deltagare.”

    Säkert. Om det är helt på hennes villkor och precis så som det var på 80-talet eller något sådant. Den attityden håller inte riktigt. Som anställd får man anpassa sig.

    ”Jag vill se fler i arbete och fler som betalar skatt. Inte fler som pysselsätts och lever på skatt.”

    Jo men det förutsätter att har något att tillföra. Hade de haft det hade de fått arbete under a-kassetiden, Fas 1/2 eller så. Med enstaka undantag har de inget att tillföra vilket bevisas av fas 3.

    ”Jo, man kan och ska ställa krav på individen i Fas 3 också. Men man ändrar inte på människor genom att bara bryta ner dem psykiskt med piskor. Vi är inga robotar utan kännande och tänkande varelser. De är också därför reaktionerna blir som de blir på dina inlägg.”

    Well, SS skulle nog må bra av att lite hårt fysiskt kroppsarbete och lite mindre mat på bordet utan krav på en reell motprestation.

| Nyare kommentarer »

Skriv en kommentar