”Off the record” – som ”Off pist”

Det här blogginlägget blir något av det nördigaste jag har skrivit. Är du ointresserad av mediehantering i den högre skolan kan du sluta läsa här. Men de flesta som läser min blogg vet att jag har ett brinnande intresse för mina branschfrågor, framför allt när det gäller avancerad krishantering.

Begreppet ”off the record” är ett av kommunikationsvetenskapens klurigaste. En orsak är att det kan definieras på olika sätt. Och om informatören och journalisten lägger olika betydelse i uttrycket så kan det sluta i katastrof.

Ett exempel: 1987 berättade basen för Svenska Journalistförbundet Östen Johansson ”off the record”  för sin vän Per Wendel på Expressen att han fixat tre jättefina lägenheter åt sig själv och anhöriga via fackförbundets bostadsbestånd. Wendel skrev och  Johansson fick avgå med buller och bång. Självklart trodde Johansson att hans kompis skulle hålla tyst.

”Off the record” betyder sällan att reportern inte tänker skriva. Bara att du som informatör har ett meddelarskydd. Att du anonymiseras.

Jag vet inte hur många gånger jag som reporter fått höra ett framviskat ”Det här får du inte skriva, men…”

Då gällde det att snabbt avbryta och säga: ”…då vill jag inte höra. Du kan aldrig kräva att jag inte ska skriva. Däremot kan jag se till att du har meddelarskydd, att jag inte avslöjar min källa”.

Andreas Utterström, Mattias Bergman och jag diskuterade om vi verkligen skulle ha med begreppet ”off the record” i vår digitala grundkurs ”Medieträning 2.0” (Som också kunde ha hetat: ”Därför behöver du inte vara rädd för journalister”). Till slut bestämde vi oss för att ta med det, men slog också fast principen: Både du och reportern måste vara överens om exakt vad ni menar med begreppet. Det får inte bli missförstånd!

Och även om ni är helt överens är” off the record” verkligen ”off pist”. Du är i okänd terräng och kan ha okända stup framför dig.  Lavinfaran kan vara akut.

Du löper nog aldrig risken att reportern sviker ditt meddelarskydd. De flesta journalister skulle vara beredda att gå i fängelse för att skydda sina källor. Men du kan ändå bli avslöjad och exempelvis en hårdför arbetsgivare kan hitta effektiva sätt att hämnas utan att ens antyda vilken den sanna orsaken är.

Praktiskt taget alla mina konkurrenter i medieträning, medierådgivning och krishantering säger med en mun: ”Prata aldrig off the record med en journalist! Allt du säger ska kunna publiceras”.

Och i huvudsak är det alltså ett förträffligt råd, som jag själv nästan alltid ger.

Men som i alla regler finns det undantag.

Här ett fiktivt exempel: En nyanländ anklagar sina arbetskamrater och nära chefer för rasistisk mobbing. Men anklagelserna är osanna, ett personligt bråk hade urartat och då tar personen till detta vapen och går till en stor tidning. Personens arbetsgivare blir uppringd av en reporter.  I ett sådant läge, för att undvika en publicering som skulle bli osann och dessutom riva upp stora sår, borde chefen kunna hänvisa till meddelarskyddet och ”off the record” ge reportern den känsliga informationen om hur situationen ser ut – hur osann och skadlig för alla parter en publicering skulle bli. Jag är säker på att flertalet medier då skulle avstå.

Men alltför ofta används ”off the record” för att skvallra och -riskfritt tror man – skada fiender och meningsmotståndare. Långt från de ädla motiven för ”whistleblowers” som modigt avslöjar skandaler och makthavarmygel.

Speciellt vanligt är detta i politiken. Jag vet inte hur ofta jag som journalist fick nyheter ”off the record”, där avslöjandena byggde på att smutskasta motståndarna. Självklart skrev jag om nyheten var sann och relevant. Som nyhetsreporter vill du vara ”konsekvensneutral” enligt mottot ”publish and be damned”. Men ofta kom det surt efter för källorna. Den som blev hudflängd i media behövde sällan vara Einstein för att förstå varifrån läckan kom.

Så mitt råd när man bör använda ”off the record” och hänvisa till meddelarskyddet är:

  • När du verkligen är whistleblower. Till exempel när du avslöjar att höga chefer går före i vaccinationskön.
  • När du vill bidra till att avblåsa en publicering som blir osann och kanske rent tragisk, som i fallet ovan.
  • När någonting verkligen behöver berättas, men du av olika skäl inte kan stå som avsändare offentligt.

Grundregeln måste alltid vara: Du ska kunna stå för allt du säger till en reporter, varje ord ska tåla att publiceras. I vår grundkurs berättar vi mycket mycket mer om hur du ska lägga upp dina huvudbudskap, hur du utvecklar ditt resonemang och hur du kan använda dig av retoriska figurer när du blir intervjuad av en reporter.

Paul Ronge

Medieträning 2.0 – Baskursen som demokratiserar mediekunskap!

Nu är den klar, grundkursen Medieträning 2.0, (som går att köpa via länken) som Mattias Bergman och Andreas Utterström på  Commercial Content och jag jobbat så intensivt med i hela nio månader. Under nästan hela pandemin! Se introduktionsfilm i klippet ovan.

Jag är otroligt stolt över vår produkt. 2009 gav jag ut boken ”När Janne Josefsson ringer – så klarar du pressen”. Den sålde slut och går idag inte att få tag i, utom begagnad på nätet. Flera gånger har jag under åren funderat på en uppdatering, men insett att utvecklingen hela tiden rusar på för snabbt. Jag skulle ha varit tvungen att skriva en helt ny bok.

Så kom då Mattias och Andreas med det geniala förslaget att göra en digital grundkurs som tar kursdeltagaren i handen före, under och efter intervjun, med massor med handfasta råd och tips. Den har blivit mycket mer aktuell och användbar än en uppdaterad ”När Janne Josefsson ringer 2.0”, någonsin kunnat bli, eftersom Mattias och Andreas också har de färska erfarenheterna av journalistiskt arbete inifrån av idag som jag saknar.

Tillsammans har vi 60 års erfarenhet av media både från den journalistiska sidan och PR-sidan. Ganska svårslaget, eller hur?

Jag vågar påstå att vår kurs demokratiserar medieträningen. Vi gör kunskapen om hur du hanterar journalister och olika sorters intervjuer tillgänglig för alla, till ett pris som är tio gånger  lägre än en heldags medieträning hos en etablerad PR-byrå kostar.

En enda dag hos en väletablerad byrå kan kosta cirka 70 000 kronor exklusive moms.

Att jämföra med vår kurs som kostar 6 500!

Och detta är en kurs med mängder av videolektioner, pdf-lathundar och quiz som du har tillgång till i hela 90 dagar. Att gå igenom när, var och hur du vill, i din egen takt. Kolla kursplanen här.

En ambition vi också haft är att sprida sanningen att de allra flesta journalister är professionella, i grunden välvilliga och gillar om du som intervjuperson är väl förberedd. Obefogad rädsla och ibland rent förakt för journalister har förstört många möjligheter till bra framträdanden. Den som tror att vi med kursen vill lära ut hur man slingrar sig och myglar är ute i ogjort väder.

Men förstör jag då inte för mig själv genom att medverka i en kurs där jag ”live” kan få tio gånger mer för en dag?

Nej, den affär jag har live kommer säkert att finnas kvar, framför allt när Covid-19 släppt sin förlamande hand. Den bygger på konkreta och akuta situationer, ofta i kris. En autopilot gör ruggigt mycket nytta i ett flygplan, men av och till måste en mänsklig pilot gå in och agera.

Jag är medienörd och har ju följt journalistikens och PR-branschens utveckling intensivt de senaste 45 åren. Därför vågar jag påstå att den grundkurs vi gjort är unik på den svenska marknaden, jag har inte hittat någon motsvarighet.

Om jag har fel så är det bara att höra av sig så ska jag omgående rätta den uppgiften. Men jag hoppas verkligen du anmäler dig till kursen. Du kommer inte att behöva ångra dig!

I mitt första Nyhetsbrev., planerat att utkomma i slutet av denna vecka, kommer jag att skriva mer om vårt samarbete och hur vi har tänkt. Anmäl dig här om du vill ha det.

Paul Ronge

Uppdatering: Det första Nyhetsbrevet kom ut 20 januari. Nästa beräknas till slutet av februari.

Nu kör jag digitalt krisseminarium med Jeanette Fors-Andrée

BLI DITT BÄSTA JAG SOM KRISHANTERARE
Workshop för chefer och kommunikatörer i offentlig förvaltning
28 januari 2021, 09.00-15.00

Pandemin som orsakat så mycket tragedi och död över hela världen har ställt oerhört stora krav på vårt samhälle. Inför de vaccinationer som nu förestår så kommer organisations- och kommunikationsförmåga för chefer och kommunikatörer i offentlig förvaltning att prövas till bristningsgränsen.

När det gäller ren information till medborgarna i katastrofer och kriser har kommuner, regioner och myndigheter ofta väl utarbetade rutiner. Men när det uppstår kriser som måste hanteras i media och inför en kritisk allmänhet finns nästan alltid den mänskliga faktorn med i bilden. Tillkortakommanden, felaktiga beslut och dåligt omdöme. Ibland med förödande konsekvenser. ”Skurkar” pekas ut och ställs vid skampålen. ”Offer” slungar ut anklagelser. Experter kritiserar. De utpekade får tunnelseende, gör fel och krisen eskalerar.

Här kommer Jeanette Fors-Andrée (se hennes hemsida här) och jag in i bilden. Tillsammans har vi 36 år som medierådgivare och krishanterare inom näringsliv, organisationer och offentlig förvaltning.
Under hösten 2020 höll jag tre välbesökta och uppskattade webbinarier ”Train the trainer”, med tonvikt på att hjälpa kommunikatörer i offentlig förvaltning att bli bättre på att medieträna sina talespersoner och chefer. Nu tar jag nästa steg. Tillsammans med Jeanette, den medierådgivare och krishanterare jag rankar allra högst bland kollegor och konkurrenter (och som dessutom är en personlig vän), håller jag torsdagen den 28 januari 2021 workshopen ”Bli ditt bästa jag som krishanterare”.
Denna utbildning syftar till att ge dig insikter, verktyg och tips för att hantera en kris på ett korrekt och effektivt sätt och undvika de vanligaste misstagen.

WORKSHOPEN RIKTAR SIG TILL:
Dig som arbetar med krishantering, kriskommunikation och mediehantering inom offentlig förvaltning som kommuner, regioner och myndigheter.

MÅL MED WORKSHOPEN:
Att du som deltagare ska få:
Kunskaper som behövs för att fungera effektivt när krisen kommer
Konkreta verktyg och råd för en framgångsrik mediehantering

Anmäl dig till workshopen här!

(OBS: Prisuppgifter längst ner i bloggposten)

DU FÅR LÄRA DIG:

  • Vad som kännetecknar en kris med mediala inslag och hur dramaturgin kan eskalera.
  • Hur en transparent och demokratisk organisation bör manövrera för att minimera skadan.
  • De viktigaste nycklarna för en framgångsrik krishantering – 5 steg i krisens agenda.
  • Hur du hanterar de speciella krav som ställs på offentlig förvaltning när det gäller transparens, meddelarskydd, offentlighetsprincip och samverkan med politiker.
  • Hur du kan använda sociala medier, hemsidan och andra plattformar att ge din egen berättelse.
  • Hur du sätter samman en krisgrupp, inventerar möjliga hot och agerar proaktivt
  • I en övning tar vi pulsen på din krisorganisation – håller den måttet?

PROGRAM
Workshop via Zoom den 28 januari 2021, 09.00-15.00
09.00 Introduktion
– Presentation av kursledarna och dagens agenda
09.15 Så uppstår kriser med mediala inslag
– Vad styr mediedramaturgin, vi tar konkreta exempel från privat och offentlig sektor
– Speciella krav offentlig förvaltning ställer på transparens, meddelarskydd, offentlighetsprincip och samverkan med politiker.
– Vilka situationer är viktigast att undvika för att slippa kriser i offentlig förvaltning
10.30 Diskussion, svar på eventuella chattfrågor
10.45 När du står mitt i krisen
– Krisens agenda – i fem steg
– De viktigaste nycklarna för framgång och de värsta misstagen
– Hur finna ett holistiskt perspektiv som innefattar anställda, eventuella bundsförvanter och media?
– När mediedrevet är över – hur plocka ihop spillrorna och komma tillbaka?
12.00 Lunchpaus
13.00 Vad du behöver på plats innan krisen kommer
– Hur sätta upp krisgruppen och vilka funktioner bör finnas där?
– Vad ska krisplanen innehålla?
– Krisgruppens rutiner, vem är sammankallande och bör högsta chefen ingå?
14.00 Paus
14.15 Övning
– Vi tar pulsen på din organisation. Hur stor är krismedvetenheten och reaktionsförmågan?
– Vad kan redan nu förbättras?
14.45 Avrundning
Pris: 8 000 kr för en deltagare.
Två eller fler deltagare från samma organisation: 7000/deltagare
Priserna är exklusive moms
Sista dag för avbokning: 25 januari 2021

Anmäl dig till workshopen här!

Dubbelmoral och mygel – politikers akilleshäl

Så har då MSB:s GD Dan Eliasson, han som under brinnande pandemi bröt mot sin egen myndighets och FHM:s rekommendationer och åkte på solsemester till Kanarieöarna,  tvingats avgå.

Det var förstås väntat, det blev en folkstorm från alla dem som ”skjutit upp, ställt in och hållit ut” vilket statsminister Stefan Löfven krävde av svenska folket i ett mycket ödesmässigt och bombastiskt tal. Samtidigt som han själv julhandlade i gallerior som svenska folket enligt talet absolut skulle undvika.

Är då regeringen ursäktad efter att ha offrat en av sina mest lojala toppbyråkrater? (Han går för övrigt inte lottlös, utan har 3,9 miljoner kronor kvar att få innan hans förordnande går ut, utan att egentligen behöva göra ett skvatt).

Jag tror inte det. Enligt AB/Demoskops senaste mätning har förtroendet för Löfven rasat med sju procent. Tidningen skriver:

”Först sågs justitie- och migrationsminister Morgan Johansson shoppa på mellandagsrean. Sedan visade det att Stefan Löfven besökt en galleria strax före jul.

”Finansminister Magdalena Andersson var på en skiduthyrning i fjällen. Och MSB:s generaldirektör Dan Eliasson reste till Kanarieöarna över julledigheten.

Avslöjandena om topparna som inte lever som de lär har fått tilltron till Stefan Löfven att rasa. I Aftonbladet/Demoskops senaste mätning uppger 31 procent att de har förtroende för statsministern – en minskning med 7 procentenheter jämfört med förra månaden.

– Många verkar tycka att det finns en dubbelmoral. Vi har fått höra att vi ska ställa in, inte resa och besöka släktingar och inte träffa större sällskap. Flera kommenterar att restriktionerna inte verkar gälla ministrarna själva, säger Karin Nelsson, vd för Demoskop.”

Jag kommenterade Löfvens hantering i Expressen-TV och TV4 Nyhetsmorgon.

I båda inslagen nämnde jag George Orwells klassiker ”Djurfarmen”. Satiren där grisarna lär sig gå upprätt, tar på sig slips och uttrycker: ”Vi är alla jämlika, men en del av oss är mer jämlika än andra”.

Det finns två saker som nästan ofelbart leder till kriser för politiker och höga organisationsföreträdare: Dubbelmoral och att man berikar sig själv.

Ju högre moralisk svansföring, desto större blir fallet och desto värre kan konsekvenserna bli. För att ta några av de värsta exemplen:

”Kapten klänning” kallades polischefen Göran Lindberg som vurmade för kvinnornas karriärmöjligheter i poliskåren, som 2010 fick  sex års fängelse för våldtäkt.

Johan af Donner var insamlingschefen på Röda Korset som blev dömd till fängelse efter förskingring både där och hos sin tidigare arbetsgivare Cancerfonden.

Regeringsföreträdarnas dubbelmoral under julhelgen  hade ju så lätt kunnat undvikas, bara med ett minimum av eftertanke.

Jag har många sammanhang hävdat att ett stort problem för politiker och organisationsföreträdare är att de omger sig med ja-sägare. Många felsteg och tabbar skulle kunna undvikas om de tog in rådgivare utifrån som enbart hade att betrakta deras göranden och låtanden utifrån, utan partiglasögon.

Många som försvarar Löfven har ju påpekat att toppolitiker från oppositionen agerat på samma sätt, gjort resor och shoppat på gallerior. Visst är det sant. Men de har å andra sidan inte tagit i från tårna i teve och förmanat svenska folket att följa reglerna.

Andra har hävdat att jag och andra kritiker är ”sossehatare” och försöker utnyttja situationen att fälla regeringen.

När jag uttalat mig som krishanterare (och det har hänt många gånger under mina 22 år i branschen) har jag alltid fått stämpeln ”socialdemokrat” när jag kritiserat borgerliga politikers agerande och ”borgerlig” som nu när jag kritiserat socialdemokrater.

Jag är trygg i att hela min utgångspunkt är partipolitiskt obunden, jag analyserar bara det som händer med krishanterarens perspektiv.

Då kan jag tycka att Tobias Billström, Moderaternas gruppledare i riksdagen, hanterat de tre toppmoderater som reste i jul trots restriktioner bra ur krishanteringssynpunkt.

De tvingades be riksdagsgruppen om ursäkt och en ny regel slogs fast att alla resor som riskerar att strida mot reglerna måste redovisas och godkännas. Han klargjorde också att riksdagsledamoten Hans Wallmarks resa till Kanarieöarna inte hade godkänts.

Pandemin kommer sannolikt att fortsätta sprida död och tragedier över världen tills en massvaccinering är genomförd. Det är av oerhörd vikt att framförallt ansvariga politiker och myndighetspersoner ända fram till mållinjen lever som de lär och som ledare går i spetsen.

Det är väl kontentan av denna sorgliga julhistoria.

Paul Ronge

Tillägg: Kollegan och krishanteraren Jeanette Fors-Andrée kommenterar Dan Eliasson och diskrepansen mellan vad man gör och säger i SVT Morgonstudion. På kornet!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

När självgodheten firar triumfer

Regeringens Coronakommission riktar svidande kritik mot den sittande regeringen (och tidigare regeringar) såväl som mot Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen för att ha svikit de äldre.

”Jag anser att vi misslyckats, det är ett stort antal som har avlidit helt enkelt, och det är ju fruktansvärt”, säger kungen i SVT:s program ”Året med kungafamiljen”.

Enligt SVT:s inrikespolitiska kommentator  Mats Knutson är kungens uttalande ”mycket kontroversiellt”.  Hovet däremot menar att kungen uttryckt sig helt opolitiskt och bara uttryckt empati med alla drabbade i pandemin.

Kungens uttalande borde kunna tolkas opolitiskt, som en nationellt samlande kommentar om att cirka 7 900 döda i pandemin hittills helt självklart är ett misslyckande.

Men makthavarnas  prestige står i vägen, enbart därför blir det kontroversiellt. Alla skyller på varandra av de inblandade.

Socialminister Lena Hallengren har i flera omgångar skyllt misslyckandet på regioner och kommuner.

Statsepidemiologen Anders Tegnell avfärdar frågor på presskonferens med att han inte vill ”recensera” kungens uttalande.

I kommissionens 318 sidor långa rapport nämns omfattande brister inom den svenska äldreomsorgen som en av de främsta förklaringarna till misslyckandet.

Folkhälsomyndigheten FHM) kritiseras exempelvis för att inte ha ”haft en tillräcklig överblick över den kommunala äldreomsorgens problem och brister”.

I en lång intervju med SvD ger Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson sin syn på Coronakommissionens allvarliga kritik.

Den kan ses som en studie i” blame games”, i att skylla på andra. Det finns inte tillstymmelse till ödmjukhet eller självkritik från Carlson, utan alla andra aktörer får en släng av skopan.

Ur intervjun:

”Det finns ingen koppling mellan enskilda äldreboenden och kommunen. Det saknas funktioner för hur man medicinskt leder den här verksamheten. Och ingen koppling mellan kommunens och regionens hygien- och smittskyddsverksamhet på vissa håll.”

Att besöksförbudet på äldreboendena kom sent är regeringens fel, som dröjde med att hörsamma FHM:s uppmaning, enligt Carlson.

Just FHM:s halstarrighet, prestige och ovilja att erkänna den verklighet som finns och som ställer hinder i vägen för råden och rekommendationerna har varit min (och många andras) tyngsta kritik mot hur pandemin har hanterats.

Självklart skulle FHM ha haft någon koll på läget på våra äldreboenden innan de i våras slog fast: ”Vår huvudstrategi är att skydda de äldre”. Man kan inte sitta i en bubbla, i konferensrummen och göra ett sådant statement   utan att kontrollera om det finns förutsättningar att strategin ska lyckas. Och när FHM nu får kritik från Coronakommissionen, kungen och från kommuner och regioner i landet skulle den bara kunna tillstå: ”Ja, tyvärr – strategin misslyckades. Det har många orsaker, men naturligtvis har vi också ett ansvar för det”.

Till skillnad från Tegnell, som vägrar ”recensera”  har statsminister Stefan Löfven åtminstone det goda omdömet att hålla med kungen om att Covid-19 hanteringen när det gäller att rädda liv varit ”ett misslyckande”.

Samma halstarrighet och oförmåga att se verkligheten har präglat FHM:s stenhårda motstånd mot ansiktsskydd. ”Håll avstånd”, säger Tegnell och ställer det mot ansiktsskydd. Jag har skrivit att det är ”hål i huvudet”. Har Tegnell åkt buss under pandemin eller är han bara ute och cyklar? Jag har åkt buss tre (3) gånger sedan i mars och varje gång har sittplatsen bredvid mig blivit upptagen. Hålla avstånd? Omöjligt.  Samma sak blir det i T-banan vid rusningstrafik. Varför inte ge nationella utförliga anvisningar på hur munskydd ska användas för största säkerhet och vilka typer av munskydd som kan rekommenderas?

Tegnell har sin fanclub ”Backa Tegnell” på Facebook, unga som tatuerar hans bild på smalbenet (!) och ironiserande blaserade medelålders och yngre som suckar: ”Nu har Sverige fått 10 miljoner epidemiologer”.

Men jag ser allt fler som liksom jag bär ansiktsskydd när de måste ut och handla eller befinner sig i trånga utrymmen. Folk är inte dumma och experter som agerar ”von oben” med prestige tappar så småningom alltmer av deras respekt.

Paul Ronge

Om du tycker min blogg är intressant, teckna dig gärna för mitt nyhetsbrev som kommer efter jul och nyårshelgerna. Min rivstart på år 2021. Jag lovar att det kommer att löna sig för dig som är intresserad av media, samhällsfrågor och krishantering.

Uppdatering 19/12-20: Sent ska syndaren vakna, skulle man säga om läget inte var så allvarligt. Äntligen kommer skärpta restriktioner, inklusive krav på ansiktsskydd vissa tider i kollektivtrafiken. Regeringen och FHM fick bita huvudet av prestigen. Men varför dröjde det så länge?